Ett falskt positivt svar vid mammografiscreening bör ibland följas upp bättre än i dag. Det menar forskare vid Karolinska institutet som har studerat bröstcancerrisken för kvinnor som får falskt positiva svar. Studien är publicerad i Jama oncology.
– Det kan vara bra att ta fram individuella övervakningsprogram för dessa kvinnor, med en noggrann uppföljning de närmaste åren efter det falskt positiva svaret, säger forskaren Xinhe Mao i ett pressmeddelande.
Falskt positivt svar hos tre procent
Den första mammografiscreeningen ger ibland resultat som gör att vården kallar tillbaka kvinnan till nya undersökningar. Om man då inte hittar någon cancer kallas det första svaret för ett falskt positivt svar.
Detta händer ungefär tre procent av alla kvinnor som vården kallar till mammografiscreening. Sådana kallelser går med jämna mellanrum ut till alla kvinnor i åldrarna 40-74 år.
Men det verkar finnas skäl att hos vissa kvinnor ta det falskt positiva svaret på större allvar. Detta eftersom den aktuella studien visar att man efter ett sådant svar har en ökad risk att faktiskt utveckla bröstcancer.
Riskökning under 20 år
I studien ingick drygt 45 000 kvinnor med ett första falskt positivt resultat och drygt 450 000 kvinnor i samma ålder som vården inte kallade tillbaka.
Bland dem som fått falskt positiva mammografisvar var risken att drabbas av bröstcancer de närmaste 20 åren drygt 11 procent. I jämförelsegruppen var bröstcancerrisken drygt 7 procent.
Äldre kvinnor har högre risk
Detta innebär att de med falskt positiva svar hade i genomsnitt 60 procent högre risk än övriga att senare få en bröstcancerdiagnos.
Särskilt tydlig var riskökningen de första fyra åren efter det falskt positiva svaret. Störst risk hade kvinnor över 60 år med låg brösttäthet.
