I fjol gick det åt 1,4 miljarder dygnsdoser mediciner mot hjärt- kärlsjukdomar i Sverige. Det är den läkemedelsgrupp som används mest och en ökning med sju procent jämfört med året innan, visar Apotekets försäljningsstatistik.
Men den ökade användningen har i och med patentutgångar och priskonkurrens inte inneburit ökade kostnader för behandlingen. Den sjönk med fyra procent trots den större volymen.
Mätt i kronor har läkemedel som används vid reumatism, transplantationer och cancer ökat i särklass mest.
Det största preparatet, liksom förra året, är det immunsuppressiva Enbrel som sålde för 484 miljoner kronor. Läkemedlen Remicade och Humira mot reumatoid artrit ligger också bland de tio största läkemedlen räknat i pengar. Bland cancerläkemedlen tillhör bland andra Mabthera, Herceptin, Glivec och Velcade de som ökade sin försäljning mest under 2006.
Totalt har försäljningen i gruppen tumörer och rubbningar i immunförsvaret ökat med 19 procent till 4,3 miljarder kronor. Det är 46 procent av den totala kostnadsökningen.
Apotekets sammanlagda försäljning av humanläkemedel blev förra året 31 miljarder kronor, en ökning med lite drygt fem procent jämfört med året innan. Av de miljarderna betalade landstingen ungefär 24.
– Vi har en stor effekt av generikareformen och förbättrad följsamhet från läkarna som till en del finansierar de dyrare specialläkemedlen, säger Bodil Ericsson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som just nu är nöjd med kostnadsutvecklingen.
– Men ser man framåt så har vi inga stora patentutgångar i sikte, samtidigt som det finns många nya preparat i pipeline.
Så hon tror inte den modesta kostnadsökningen blir långvarig.
Även om läkemedlen mot tumörer och rubbningar i immunsystemet står för den i särklass största försäljningsökningen är det fortfarande läkemedel för nervsystemet som är den största gruppen, med 20 procent av kostnaderna, 6,1 miljarder kronor.
