Jag har semester och befinner mig som många andra goda mödrar och hustrur – inga karlar i sikte – i den lokala ICA-butiken, som också är apoteksombud, för att handla mat till barn, släkt och vänner. Jag har betalat, men blir kvar i butiken ett tag eftersom behovet att noggrant packa mina varor visade sig större än vanligt.
Jag hör en man på knackig svenska fråga det unga kassabiträdet efter "en salva att ha på sår". Kassörskan tvekar, men tar sedan fram en tub hydrokortisonkräm ur glasmontern där apoteksvarorna förvaras.
Jag känner hur pulsen ökar. Mannen tar med tveksam uppsyn emot krämen. Jag är beredd att rycka in. Just när jag är på vippen att säga något klokt lämnar han tillbaka tuben, går med beslutsamma steg tillbaka in i butiken och kommer strax därefter tillbaka med ett paket plåster.
Jag pustar ut och återvänder till mina semestersysslor. Jag kan inte låta bli att bli irriterad över ombudsverksamheten, som med glasmontrar nära kassörskorna ger sken av att man kan ställa frågor om dessa "varor" som om de var vilka andra som helst.
Hur kan vi ge tillgång till receptfria läkemedel till människor som vant sig vid att äta middag på bensinmacken, och handla det mesta var som helst när som helst på dygnet?
Enligt min mening skulle det behövas endos-apparater, det vill säga läskedrycks- eller godisautomatliknande maskiner som innehåller minimala förpackningar med receptfria läkemedel. De kan placeras på bensinmackar, i hotellobbys eller i dagligvaruhandelns entréer. En telefon som går direkt till Apotekets 020-nummer, eller till "ICA:s farmacevtservice" om en sådan tillåts i framtiden, ska ingå i "kittet". Förpackningarna bör självklart vara så små och så dyra att överanvändning undviks.
Det finns idag en bred internationell konsensus om att risken för läkemedelsrelaterade skador på sjukhus är störst för barn, om man relaterar risken till antal givna läkemedelsdoser. På amerikanska Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organizations hemsida (lästips: www.jcaho.org) kan man läsa: "If the organization has a neonatal intensive care unit, the pharmacy is open 24 hours a day to support the admixture service".
Fritt översatt betyder detta alltså att ett sjukhus som önskar uppnå den kvalitetsstandard som JCAHO sätter behöver ha minst en farmacevt i tjänst dygnet runt, i första hand för tillredning av doser till den neonatala intensivvården.
Man menar alltså att det av patientsäkerhetsskäl är nödvändigt med 24 timmars farmacevtservice på sjukhus, och det är lätt att hålla med. Denna verksamhet bör självklart integreras med medicinläkares och barnläkares jourarbete.
Dessa två vitt skilda strategier att öka tillgängligheten har hittills inte aktualiserats i debatten. Ge medborgarna små förpackningar med receptfria läkemedel i automater – och barnklinikerna tillgång till farmacevtisk service dygnet runt på våra sjukhus!
Semestrande farmacevt