Glaukom (grön starr) är en av de ögonsjukdornar som kräver mest sjukvårdsresurser i form av patientbesök, diagnostik, läkemedel och olika slags behandlingar. Ungefär fem procent av alla 75-åringar i Sverige har glaukom.
Länge satte forskarna likhetstecken mellan glaukom och ett förhöjt tryck av kammarvätskan i ögat. Men epidemiologiska studier i Sverige och utomlands har visat att hälften av alla glaukornpatienter har normalt ögontryck och att 80 procent av alla patienter med förhöjt ögontryck inte har glaukom.
Tron på trycket som enda förklaring till glaukom har varit för stark och betonats för mycket, menar professor Anders Heijl vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. En omfattande studie vid MAS kommer kanske att kunna ge svar på dessa frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur konventionell tryckbehandling påverkar glaukornpatienter.
Trots att ögontryckets roll blir allt osäkrare är det idag den enda behandlingsbara riskfaktorn. Vid den vanligaste sortens grön starr, så kallad öppenvinkelglaukom, bildas normal mängd kammarvatten, däremot är avflödet av kammarvatten påverkat. Medicinsk behandling vid glaukom är ofta inriktad på att minska bildningen av kammarvatten.
En ny prostaglandinanalog
Prostaglandinanalogen latanoprost (Xalatan) har visats sänka ögontrycket genom att öka utflödet av kammarvatten. För glaukombehandling finns det idag två prostaglandinanaloger i klinisk användning. Förutom latanoprost finns unoproston (Rescula) som hittills bara är godkänd i Japan. Jämförande studier tyder på att latanoprost är effektivare än unoproston i att sänka trycket.
Den vanligaste biverkan för latanoprost är en ökad pigmentering i iris främst i ögon som skiftar i färg och är delvis bruna. Det beror på att prostaglandiner stimulerar melaninproduktionen. Hittills har inte unoproston visats ge någon färgeffekt på iris, men erfarenheten av medlet är hittills begränsad.
Trots att användningen av det nya och dyrare latanoprost ökar så minskar inte användningen av de gamla glaukomläkemedlen. Med fler olika typer av glaukomläkemedel får man större möjligheter att kombinera olika medel.
– Man får ofta pröva sig fram vilket läkemedel som är bäst och vi har idag större möjligheter att skräddarsy behandlingen för varje enskild patient, säger Leif Edman, ordförande i svenska ögonläkarföreningen.
Nervskyddande ämnen testas
En person med glaukom förlorar sina synceller i näthinnan betydligt snabbare än en frisk person. Man har kunnat se att patienter som utvecklar glaukom har små mikroskopiska blödningar i synnervspapillen. Det finns ett antal teorier om vad som orsakar blödningarna, bl a att apopros (programmerad celldöd) skulle kunna vara en förklaring. En annan teori går ut på att skadan orsakas av glutamat som kan bildas i nervceller under ischemi.
Det pågår intensiv forskning där man med olika läkemedel försöker hindra skador på synnerven. Djurförsök har visat att olika substanser kan skydda nervcellerna. Ämnen som har prövats är glutarnatreceptorantagonister, kalciurnblockerare, beta-l-antagonisten betaxolol samt alfa-2-agonisten brorninidin