Lindrig närsynthet, myopi, är ett vardagligt problem som många av oss är bekanta med. Oftast går det att lösa med glasögon eller kontaktlinser. Men kraftig närsynthet (över 6 dioptrier, som är det mått som används) ökar däremot risken för ögonkomplikationer. Komplikationer som kan försämra synen och i sämsta fall ge allvarlig synnedsättning.
– Det finns starka skäl att göra vad man kan för att bromsa utveckling av kraftig närsynthet, säger barnögonläkaren Stefan Löfgren, överläkare och docent på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.
Han arbetar för närvarande tillsammans med kollegan HannaMaria Öhnell, Skånes universitetssjukhus i Lund, med ett första utkast till nationella riktlinjer för behandling av barn med kraftig närsynthet. Utkastet, ”embryot”, kommer att diskuteras vid ett möte för svenska barnögonläkare, barnoftalmologer, i vår.
Atropin mot närsynthet börjar ges i Sverige
Förutom specialglasögon och specialkontaktlinser finns även läkemedel mot kraftig närsynthet. Det handlar om ögondroppar med substansen atropin. Atropin används sedan gammalt inom ögonsjukvården bland annat för pupillvidgning vid undersökningar. I de ögondroppar som barn kan få mot närsynthet är dock koncentrationen av atropin lägre för att minimera eventuella biverkningar.
Metoden har bredare användning i Sydostasien, där närsynthet hos barn är ett mycket större problem än i vår del av världen. Men den används också i länder i västvärlden.
– Även i Sverige har ögonsjukvården på vissa håll börjat använda sådan behandling till barn med risk för hög myopi, berättar Stefan Löfgren.
Kraftig närsynthet är riskfylld
Närsynthet uppkommer för att ögat växer för snabbt på längden och blir för långt. Det gör att man ser bäst på nära håll och suddigt på längre håll. Detta brukar oftast börja märkas i mellanstadiet och sedan utvecklas mer och mer tills läget stabiliserar i tidig vuxen ålder.
Att kraftig närsynthet kan vara farlig för synen beror på att ögat då blir väldigt långt. De anatomiska förhållandena inne i ögat påverkar därigenom näthinnan som bland annat kan drabbas av sprickbildningar. Oftast kommer sådana problem först i vuxen ålder. Det kan också uppstå näthinneavlossning och i sämsta fall kan personen bli blind.
Globalt brukar ökningen av närsynthet beskrivas som en epidemi. I vissa delar av Sydostasien blir mer än hälften av barnen närsynta. Förklaringar som brukar nämnas är både genetiska faktorer och uppväxtförhållanden som till exempel tidig skolgång.
Livsstilen påverkar
I Sverige är situationen en helt annan. Enligt en aktuell studie som Stefan Löfgren och forskarkollegan Tomas Bro publicerat i Optometry and vision science behövde endast 1,6 procent av 17 200 sjuåringar i vårt land år 2020 glasögon för närsynthet. Författarna såg också en ytterst liten ökning av närsyntheten i Sverige sedan 2015.
– Men när barn har risk för kraftig närsynthet är det ändå viktigt att ta tillståndet på allvar och erbjuda behandling, säger Stefan Löfgren.
Han framhåller att livsstilen kan påverka närsynthetsutveckling. Man kan bromsa närsynthet genom att låta barnet vara ute mycket. Ute får barnet både solljus och tittar på saker på längre håll saker vilket har visat sig vara bra för ögats anatomiska utveckling.
Om de förebyggande råden inte räcker kan barnet även få specialslipade glasögon eller kontaktlinser. Och atropindroppar är här ytterligare en behandlingsmöjlighet.
Allt fler studier ger stöd
Ett växande antal studier ger stöd för att ögondroppar med atropin kan bromsa närsynthet. Den vanligaste teorin är att effekten beror på att läkemedlet motverkar ögats längdtillväxt.
Tydligast är bevisen än så länge för att ögondroppar med atropin kan sakta ned utvecklingen av kraftig närsynthet när den redan har startat. Men det finns även forskning som tyder på att behandlingen kan fungera förebyggande.
– Det finns fortfarande saker som vi inte vet. Till exempel finns inte studier som visar om nordiska barn får samma effekt som barn i Asien där de flesta studier är gjorda. Så det är viktigt att forskningen fortsätter, säger Stefan Löfgren.
– Men det vetenskapliga underlaget är ändå redan tillräckligt bra för att det ska vara motiverat att erbjuda denna behandling i väl valda fall. Alla metoder som bidrar till att bromsa närsyntheten gynnar patientens ögonhälsa på lång sikt.
