En stor del av bröstcancerfallen, ungefär 70 procent, utgörs av en sort som är känsliga för hormoner och kan behandlas med hormonella läkemedel, som till exempel Tamoxifen.
Men i mellan 10 och 15 procent av fallen är bröstcancercellerna inte hormonkänsliga och alltså inte mottagliga för denna behandling. Denna typ, så kallad basal eller trippelnegativ bröstcancer, behandlas med strålning och kemoterapi. Den har också sämre prognos, är mer aggressiv till sin natur och återkommer oftare efter behandling.
Nu kan ett internationellt forskarteam lett från Lunds universitet ha hittat ett nytt koncept för att behandla den aggressivare typen av bröstcancer. I studien, som är publicerad i Nature Medicine, har forskarna omvandlat de hormon-okänsliga bröstcancercellerna till hormonkänsliga, som alltså kan behandlas med konventionella läkemedel.
– Under lång tid har man försökt utveckla läkemedel direkt riktade mot de hormon-okänsliga cancercellerna men utan att lyckas. Vårt koncept är i stället att störa kommunikation mellan cancercellerna och den omkringliggande vävnaden, säger Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet, som lett studien.
Förutom cancercellerna själva påverkar miljön runtomkring, som till exempel bindväv, blodkärl och immunsystemet, cancercellernas aggressivitet, spridning och mottaglighet för behandling. Bröstcancerceller är de cancerceller som är mest omgivna av stödjevävnad, vilket ledde forskarna in på spåret att undersöka hur den påverkade cancercellerna.
Efter att ha analyserat cirka 1 500 vävnadsprover från mänskliga bröstcancerfall fann forskarna att förekomsten av tillväxtfaktorn PDGC-CC, som förmedlar kontakt mellan stödjevävnaden och cancercellerna, var väsentligt mycket högre i tumörcellerna vid basal bröstcancer än vid annan bröstcancer och därmed kopplad till sämre prognos. Den misstänkta korrelationen bekräftades också med andra experimentella studier.
– Då föddes tanken att det kanske fanns ett orsakssamband och att tillväxtfaktorn styr vilka cancerceller som bildas, säger Kristian Pietras.
Hittills har den rådande teorin varit att olika sorters bröstcancerceller kommer från olika celler i bröstkörteln.
– I vår studie visar vi att man kan göra om en typ av cancercell till en annan, säger Kristian Pietras.
Genom att tillsätta en egenutvecklad humaniserad antikropp mot PDGC-CC kunde forskarna blockera dess signalering till bröstcancercellerna. Blockeringen ledde till att uttrycket av östrogenreceptorer på de tidigare hormon-okänsliga tumörerna ökade, vilket gjorde att de kunde behandlas med hormonella läkemedel.
Än så länge har konceptet inte testats på verkliga patienter och man vet inte hur det kliniska utfallet skulle bli, men Kristian Pietras menar att man har stora möjligheter att påbörja kliniska studier inom de närmaste åren.
– Antikroppen som vi har tagit fram är i princip klar för kliniska studier och ett första steg är i sådana fall att göra en småskalig studie för att bekräfta konceptet.
En viktig aspekt vid utveckling av nya läkemedel är eventuella biverkningar. Förutom i bröstens stödjevävnad är tillväxtfaktorn PDGC-CC vanligt förekommande i olika processer där vävnader ska sammanfogas under den embryonala utvecklingen.
– I de musstudier vi har gjort har vi dock inte sett några allvarliga biverkningar med antikroppen hos vuxna möss, säger Kristian Pietras.
På sikt är tanken att undersöka konceptet med att omvandla svårbehandlade cancertumörer till sorter som är mer mottagliga för behandling, även hos andra cancerformer.
– Närmast till hands ligger andra hormonkänsliga cancertyper som till exempel blåscancer och prostatacancer, säger Kristian Pietras.
