Behovet av nya läkemedel för behandling av stroke med efterföljande komplikationer är stort. En av de nya strategier som prövas är att behandla med så kallade neuroprotektiva läkemedel. Metoden har hittills inte lyckats visa positiv effekt vid behandling av stroke.
Men nu visar resultaten från en studie med ett sådant läkemedel, NXY-059, som publicerades i NEJM (2006;354:588-600), att behandlingen ökar patienternas möjlighet att slippa bestående men efter en stroke.
Studien omfattade 1 722 patienter från 158 kliniker i 24 länder. Det är en dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie, där patienterna randomiserades till behandling med NXY-059 eller placebo inom sex timmar efter en akut ischemisk stroke. Patienterna undersöktes med olika tester under studietiden på 90 dagar. Mätning enligt effektmåttet mRS-skalan visar att aktiv behandling förbättrade patienternas möjligheter att klara vanliga vardagsgöromål som att klä sig, äta eller gå utan stöd.
Behandlingseffekten påverkades inte av tiden fram till insatt behandling, svårighetsgraden av den stroke som patienten drabbats av eller samtidig behandling med propplösande läkemedel.
NXY-059 medförde inte heller någon signifikant förbättring av neurologisk funktion och dödligheten påverkades inte av behandlingen jämfört med placebo.
Binder till fria radikaler
Den tänkta verkningsmekanismen för NXY-059 är att det binder till fria radikaler som ökar i hjärnan efter en stroke.
En ischemisk stroke sätter igång flera biokemiska processer som leder till hjärninfarkt. Det minskade blodflödet leder till att syrgastillförseln till cellerna i det skadade området minskar. Det leder till en rad reaktioner i en accelererande process som skadar och så småningom dödar cellerna.
En konsekvens av ischemin är att förekomsten av fria syreradikaler ökar, vilket också skadar och kan döda nervcellerna. Normalt finns ämnen som katalyserar radikalerna till oskadligt vatten. Men när nybildningen av radikaler blir för stor hinner de inte med. NXY-059 verkar genom att spåra upp och oskadliggöra fria syreradikaler.
Andra angreppssätt
Den nu publicerade studien på NXY-059 är den första av två stora kliniska studier. Nils Wahlgren, överläkare på neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, tycker att de första resultaten ser intressanta ut och kan tyda på att man har en effekt av läkemedlet vid stroke.
? Men för att få det bekräftat behöver man avvakta nästa studie. Hittills har inga sådana läkemedel visat sig fungera, säger han.
Den enda behandling som idag är bevisad för hjärninfarkt är trombolys. Det finns andra terapier förutom NXY-059 som är under prövning, till exempel att avlägsna blodproppen mekaniskt.
Strategierna för att minska effekten av stroke är i huvudsak tre; förebyggande behandling, att minska skadans omfattning samt att förbättra återhämtningen genom att skadan repareras. Det finns experimentella studier, bland annat i Umeå och Lund, där man tittar på stamcellers förmåga att ersätta döda hjärnceller. Det finns andra studier där man prövat läkemedel som kan stimulera återväxten av hjärnceller. En doktorand på Karolinska Institutet i Stockholm, Louis Martinsson, visade förra året att man med hjälp av amfetamin i låga doser kan få en förbättrad återhämtning av dagliga funktioner i kombination med sjukgymnastik.
? Strategin med farmakologiskt stimulerad återhämtning ligger naturligtvis närmare det kliniska genomförandet än stamceller, säger Nils Wahlgren.
Han betonar hur viktigt det är att förbättra behandlingen av stroke.
? Vi kommer inom de närmaste tio åren att se en 15-procentig ökning av strokeinsjuknandet på grund av åldersfaktorn.
Ifrågasatt neuroprotektion
Det har även funnits farhågor om att neuroprotektiva läkemedel kan ha en negativ effekt. Hjärnan har en stor förmåga att återhämta sig efter en begränsad hjärninfarkt och funktioner som fanns i områden som slogs ut vid infarkten kan övertas av andra områden i hjärnan. Det har funnits tecken på att neuroprotektiva substanser som bromsar eller stoppar den biokemiska kaskaden efter en stroke på det sättet även stoppar återinlärningen av gamla kunskaper.
Mycket av de bakomliggande orsakerna till hjärnans förmåga till självläkning ar fortfarande okända. I Umeå har forskare under ledning av professor Per Wester kunnat visa att det sker en nybildning av nervceller i riskområdet efter stroke och att vissa sorters nervceller i hjärnans måttligt skadade områden tycks kunna genomgå celldelning.
De har inriktat sin forskning på nervceller med stamcellsliknande egenskaper och dess koppling till nybildning av nervceller.
