Kliniska prövningar i Sverige har utretts och studerats ett antal gånger de senaste åren. Men regeringens nytillsatte utredare menar att det finns mer att göra.
– Det har gått fyra år sedan Nina Rehnqvist och Olle Stendals rapporter kom och det har hänt en hel del sedan dess. Inte minst har konkurrensen om prövningar ökat ännu mer framför allt från de så kallade BRIK-länderna, alltså Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, säger hon.
Ingrid Petersson säger att frågan hur man ska behålla de kliniska prövningarna är något man brottas med i många länder. Många andra arbetar också för att hitta bra lösningar vilket också ökar konkurrensen ännu mer.
– Jag tror att det är rimligt att tänka att vi i Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga inom vissa delar av området. Vi kan också satsa på prövningar inom någon speciell typ vård och inom vissa sjukdomsgrupper. Vi kommer inte kunna vara i topp i alla faser inom alla områden utan vi måste nischa oss.
Redan den rapport som kom 2009 och leddes av Nina Rehnqvist pekade på vikten av bätre infrastruktur och ökat samarbete. Men många av förslagen har inte blivit verklighet. Ingrid Petersson tror till exempel att de olika kliniska prövningscentra som finns i landet måste sammarbeta mer eftersom det är viktigt att prövarna får tillgång till fler patienter inom aktuellt område.
Vad tror du kommer få dig att lyckas bättre med arbetet än tidigare som utrett frågan?
– Att blicka framåt. Det är lätt att man tittar tillbaka på hur det såg ut när vi hade några stora läkemedelsföretag som tillverkade storsäljare, men det är inte så det ser ut längre. Nu har vi mer specialiserade CRO-företag och en utveckling där läkemedelsbolagen bland annat hämtar mer idéer från akademin.
Den 31 december ska uppdraget redovisas för regeringen och den 1 september börjar Ingrid Petersson dessutom som generaldirektör för forskningsrådet Formas
– Det är ganska kort om tid men vår uppgift är att titta på ett nationellt system för samordning. När vi har lämnat förslag på hur infrastrukturen kan se ut så blir det systemet själv som får genomföra åtgärdena. Men det är inte jungfrulig mark. Det handlar mycket om att går från ord till handling, lite mer verkstad, säger Inger Petersson.
