Under sommaren 2014 presenterade svenska bolaget Umecrine Mood resultaten från sin kliniska prövning med substansen sepranolon (UC1010) för behandling av svår pms, så kallad premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds.
Fas I/II-studien med 120 deltagare nådde enligt de första presenterade resultaten inte de primära effektmåtten som var summan av uppskattningen av fyra symtomparametrar.
– Den analysen visade sig inte vara korrekt och efter att ha analyserat data ytterligare konstaterade vi att det fanns en signifikant effekt jämfört med placebo, säger Karin Ekberg, operativt ansvarig i Asarina Pharma.
Nu siktar bolaget, som koncentrerat verksamheten mot kvinnorelaterade sjukdomar och bytt namn från Umecrine Mood, på en ny klinisk prövning med substansen.
– Om allt går i lås med finansiering är planen är att starta en fas IIb-studie under hösten 2017, säger Karin Ekberg, som tidigare var vd i Umecrine Mood.
Ungefär fem procent av alla kvinnor i fertil ålder lider av pmds. Tillståndet kännetecknas av återkommande fysiska och psykiska besvär under menstruationscykeln som allvarlig depression, irritabilitet, trötthet, ömma bröst och magsmärtor. I den nya studien ska cirka 250 kvinnor ingå och med ett delvis förändrat studieupplägg hoppas Karin Ekberg att den nya studien ska kunna bekräfta de tidigare resultaten.
– Den första prövningen hade vissa problem men vi lärde oss mycket på vägen. Viktigt var att sepranolon inte visade några tecken på biverkningar.
Fas II-studien ska pågå i tre månader, det vill säga tre menscykler, i stället för en och även använda ett striktare bedömningsmått för inkludering av patienter. Syftet är att säkerställa att ingen av personerna som inkluderas i studien har någon underliggande depressiv sjukdom, något som visade sig vara problemet vid förra prövningen.
En annan förändring är metoden för att säkerställa tidpunkten för ägglossning, som är när läkemedlet ska ges. Denna gång ska man räkna kalenderdagar efter föregående menstruation i stället för att mäta tidpunkten för ägglossning med urinstickor.
– Erfarenheten var att utslaget på teststickorna inte stämde överens med den faktiska tidpunkten för ägglossningen. Det innebar att upp till 30 procent av kvinnorna i den förra studien inte fick läkemedlet när de skulle ha det, säger Karin Ekberg.
Asarinas sepranolon är en injicerbar kroppsegen substans som binder till och påverkar GABA-a-receptorns funktion.
GABA-a-receptorn är en kloridkanal som öppnas när allopregnanolon, en nedbrytningsprodukt till progesteron, binder till den. Resultatet blir ett ökat inflöde av kloridjoner.
Kvinnor med pmds har en ökad känslighet för effekten av allopregnanolon och det ökade inflödet av kloridjoner. Varför vet man inte säkert.
Sepranolon är en stereoisomer till allopregnanolon och binder också till GABA-a-receptorn, men med effekten att kloridkanalen blir mindre öppen och därmed släpper in mindre mängd kloridjoner.
I dag finns inget specifikt läkemedel för behandling av pmds på marknaden, men en del kvinnor blir hjälpta av ssri-preparat och en viss typ av p-piller.
– Men för andra har de ingen effekt eller kan till och med förvärra tillståndet, säger Karin Ekberg.
Enligt Karin Ekberg är Asarina det enda bolaget i världen som utvecklar ett läkemedel specifikt mot pmds.
– Även om det är många som är drabbade är forskningsfältet litet, men det är ett viktigt område. Pmds orsakar ett stort lidande i en population kvinnor och för deras familjer, och har även negativa effekter på arbetslivet, säger hon.
