En ökad befolkningsmängd och introduktionen av nya dyra läkemedel kommer kräva mer pengar, skriver Socialstyrelsen i en ny rapport. Dessutom kommer färre läkemedelspatent gå ut den närmaste tiden vilket också håller statens läkemedelskostnader uppe.
Under flera år har statens läkemedelsutgifter minskat men nu har det skett ett trendbrott enligt Socialstyrelsens årliga uppföljning och utvärdering av förändringar i läkemedelsförsäljningen.
Analysrapporten visar att den största utgiften är receptförskrivna läkemedel som finansieras genom läkemedelsförmånen. Under 2014 var utgifterna för denna grupp 19,4 miljarder och prognosen säger att kostnaderna kommer att öka med några procent för varje kommande år i prognosen som sträcker sig fram till 2019.
– Det vi ser är en normalisering av kostnadsutvecklingen. Tidigare har patentutgångar bidragit till att hålla kostnaderna nere, men den effekten har nu minskat betydligt, säger utredaren Maarten Sengers i ett pressmeddelande.
Även den så kallade 15-års-regeln har också tidigare bidragit till stora besparingar men den effekten uteblir till stor del under 2015. Regeln innebär att priset på läkemedel som är äldre än 15 år och inte haft stor generisk konkurrens sänks med 7,5 procent.
Att andelen invånare i Sverige som är äldre blir större i landet samt att allt fler sjukdomar kan behandlas är också orsaker till de högre omkostnaderna. Utgifterna ökar bland annat för nya behandlingar av reumatoid artrit, multipel skleros, adhd, strokeprofylax vid förmaksflimmer och cancer. En del nya läkemedel innebär också att nya indikationer för behandling också uppkommer.
Kostnadsökningen är störst för hepatit-C-läkemedel, men dessa förskrivs i regel inte som förmånsläkemedel men betalas ändå delvis av staten.
En tillfällig ökning av kostnadsutvecklingen uppstår också under 2016 när reformen med gratis läkemedel för barn upp till 18 års ålder införs.
