Under 2014 uppgick kostnaderna för receptbelagda läkemedel till 26,5 miljarder kronor och kostnaden har inte varit så hög sedan 2006.
-En stor del av ökningen kommer ifrån kostnaderna för de nya hepatit C-läkemedlen. Det är en helt ny utgiftspost, säger Henny Rydberg, utredare vid Socialstyrelsen.
Totalt ökade dessa läkemedel utgifterna med 600 miljoner kronor under 2014.
Socialstyrelsens rapport pekar ut ytterliga två skäl till de ökande kostnaderna, adhd-läkemedel samt en större användning av de nya blodförtunnade läkemedlen.
– Det har tillkommit fler adhd-preparat men läkemedlen har också ökat i antalet förskrivningar. TNF-hämmare står också för en allt högre kostnad, säger Henny Rydberg
Uthämtningen av antibiotika har däremot minskat.
Som tidigare ser man att det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan könen.
-Vad som är nytt för i år att vi tittat närmare på utbildningsnivå och läkemedelsanvändning, säger Henny Rydberg.
-Det finns en högre användning av smärtstillande medel, magsårsmediciner och en del lugnande preparat bland de med högst grundskoleutbildning. För östrogen är det tvärt om, högre användning för de dem med högre utbildningsnivå.
Glädjande siffror är att antibiotikaanvändningen har minskat mot tidigare år. Däremot är Penicillin V fortfarande ett av de preparat som sålt mest av alla medel. Det enskilt största prepararaten för 2014 var paracetamol som hämtades ut mer än en miljon gånger.
Statistiken för receptfria läkemedel visar att fluorsköljning, smärtstillande läkemedel och avsvällande nässpray säljer bäst. Nikotinläkemedel för rökavvänjning och vitaminer säljer också i stora volymer.
Den totala kostnaden för läkemedel uppgick i fjol till nära 37 miljarder. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden i landet ökade något, till 3 834 kronor per person.
