Alzheimerforskare samlades

I förra veckan samlades några av världens ledande Alzheimerforskare i Saltsjöbaden för att diskutera diagnos, behandling och prevention av Alzheimers sjukdom. Det var många år sedan det kom något nytt läkemedel på marknaden och flera lovande substanser har drabbats av bakslag.

Ett ämne som diskuterades var betydelsen av de amyloida placken. Beta-amyloid  och tau-protein är viktiga för bildandet av de amyloida plack som finns hos Alzheimerpatienter. Flera av de kandidater som sett lovande ut har varit antikroppar riktade mot beta-amyloid eller föregångare till proteinet. Men resultaten har uteblivit och biverkningarna visat sig vara svåra.Angel Cedazo Minguez professor vid Alzheimer's Disease Research Center på Karolinska institutet, sade att forskarna inte vet vilken funktion som beta-amyloid har.
– Vi vet att friska äldre också har beta-amyloid utan att få Alzheimer. En svårighet är att när vi ingriper i enzymatiska processer så får vi bieffekter i form av andra substanser som bildas, sade Angel Cedazo Mingue

Antikropparna solanezumab och bapinezumab är exempel på kandidater där resultaten varit en besvikelse. Eric Siemens från Lilly som utvecklar solanezumab, berättade att nya analyser av data pekar på att vissa patientgrupper faktiskt kan ha effekt och att företaget på något sätt planerar att gå vidare med substansen.

En annan av svårigheterna som beskrevs är att hitta patienter som kan ingå i de kliniska studierna. Det är inte ovanligt att 80 procent av de som anmäler sig till en klinisk studie inte uppfyller kriterierna. I ett exempel som beskrevs tog det två år att hitta 260 patienter vid över 70 olika centra runt om i världen.
-Vi behöver strukturera om upplägget när vi designar kliniska studier och rekryterar patienter och nu börjar vi lära oss hur, sade Howard Feldman från University of British Columbia, Kanada.

Ett område där diskussionen hettade till var screening av befolkningen. Mycket tyder på att eventuell behandling mot Alzheimer bör sättas in tidigt, innan en person fått symptom. Men frågan om masscreening vid unga år delade forskarna. Den dagen vi har fungerande behandlingar som inte ger allvarliga bieffekter, då kan det bli ett alternativ, menade flera av deltagarna.

Carol Brayne från University of Cambridge varnade för att fokusera för mycket på den unga befolkningen.
– Det stora folkhälsoproblemen som närmar sig är de alla äldre som kommer att drabbas av Alzheimer.  Det är framför allt för dessa vi behöver hitta biomarkörer och utforma framtidens behandling, sade hon.

Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet avslutade med positiva ord.
– Vi lär oss någonting även av negativa resultat och vi blir allt bättre på att designa studier. Jag tycker att det ser ljust ut för Alzheimerforskningen.

Symposiet anordnades av bland annat Karolinska institutet, Journal of Internal Medicine och Kungliga vetenskapsakademin.