Göteborgaren Anders Carlsten hade ingått i styrelsen för Nepi under ett par år då han blev vald till dess ordförande i september 2005. Han är apotekare, disputerade år 2000 med en avhandling i socialmedicin och har dessutom en masterutbildning i folkhälsovetenskap. Utöver uppdraget som styrelseordförande i Nepi är Anders Carlsten i dag bland annat adjungerande lektor vid Göteborgs universitet, samt stabschef för forskning och utveckling på Apoteket.
Du företräder både Apoteket, som är affärsdrivande och ska generera vinster genom att distribuera läkemedel, och den fristående stiftelsen Nepi vars syfte bland annat är att främja en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
Kan det uppstå en intressekonflikt genom att sitta på dessa två stolar, som även riskerar att gå ut över Nepis trovärdighet?
– Visst skulle det kunna uppstå trovärdighetsfrågor, exempelvis om vi kom ut med en rapport från Nepi som handlar om Apoteket. Men det är inget som bekymrar mig, skulle den diskussionen uppstå så måste det finnas utrymme även för en sådan. Vi har ju dessutom styrelseledamöter från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, och det har inte varit några problem med deras medverkan i Nepi, säger Anders Carlsten.
Vad kan du tillföra till Nepi från ditt uppdrag på Apoteket?
– Som forskningschef på Apoteket arbetar vi mycket med studier kring läkemedelsrelaterade problem, så som bristande följsamhet, läkemedelsinteraktioner, etcetera. Det finns en stark samhörighet mellan min roll på Apoteket och den i Nepi, med tydliga synergieffekter.
Nepi har länge brottats med ekonomiska bekymmer. Verksamheten har dragits ner, åtminstone sett i antalet anställda som mer än halverats sedan den tid då börsen gick bra och avkastningen på kapitalet var 10-15 procent. Våren 2005 gick staten in med ett bidrag på 2,5 miljoner kronor som ett engångsbelopp för att stödja stiftelsen.
Är ekonomin fortfarande ett bekymmer för Nepi?
– Nu har börsen åter gått upp och i den prognos som vi gjort för de närmaste fem åren ser det positivt ut. Vi har ett kapital på 50 miljoner kronor och vi räknar med en avkastning på 2-2,5 miljoner kronor per år. Visst skulle jag gärna se en långsiktig finansiering från regeringen eller landstingen, men med den prognos vi har känner jag mig ändå trygg. Nu ställs i stället högre krav på att vi hittar fler samarbetspartner, inte minst bland läkemedelskommittéerna. Det är en av mina huvuduppgifter, säger Anders Carlsten.
Då Nepi bildades gick Apoteket och Apotekarsocieteten in med startkapitalet. Har de, så som stiftare av Nepi, något moraliskt ansvar för att bidra ekonomiskt vid krissituationer?
– Som stiftare har man alltid ett ansvar för att verksamheten går bra, och det vore naturligtvis positivt om Apoteket och Apotekarsocieteten ville skjuta till pengar. Men vi har inte gjort någon förfrågan, i stället har vi haft kontakter med riksdagens socialutskott och vi kommer förmodligen att återta den kontakten efter hösten riksdagsval, säger Anders Carlsten.
Nepi har nu funnits i drygt tio år. Har stiftelsen lyckats med att utgöra en fristående motvikt till läkemedelsindustrin ifråga om läkemedelsinformation?
– Jag tycker att vi har hörts förvånansvärt mycket med tanke på vår storlek. Nepi är en av de få röster som är en motvikt till industrin och stiftelsen har gjort en jätteinsats inom ett flertal läkemedelsområden. Det gäller inte minst inom hjärt-kärlområdet, där vi lyckats väl med att föra ut vårt budskap. Vi har ju inte analyserat vilket genomslag våra rapporter haft, och en utmaning i framtiden blir att bland annat följa upp de rekommendationer vi går ut med.
Men har det inte ofta handlat om en persons röst, Nepis chef Arne Melander, som framgångsrikt lyckats tränga igenom i mediabruset? Vem ska axla den rollen när han går i pension våren 2007?
– Vi har inte diskuterat rollfördelningen oss emellan då det handlar om Nepis ansikte utåt. Jag tror att det blir en mjuk övergång från att Arne Melander är en stark röst, till att jag tar över mer och mer. På sikt ska vi även rekrytera en ny chef efter det att Arne Melander gått i pension, men det blir först då vi känner oss helt trygga med finansieringen på lång sikt, säger Anders Carlsten.
Ni har vid olika tillfällen kritiserats för att inte vara tillräckligt vetenskapliga i era rapporter. Det gällde bland annat den rapport från 2004, då Nepi genom att jämföra produktannonsering i Läkartidningen med förskrivningsmönstret drog slutsatser om hur läkare påverkas av läkemedelsföretagens marknadsföring. I den rapporten riktades kritik mot läkares förskrivning i primärpreventivt syfte. Sveriges Läkarförbund menade tvärtom att även sådana åtgärder ofta är medicinskt motiverade.
Är en sådan jämförande studie, och de slutsatser som drogs, exempel på god vetenskap?
– Jag kan instämma i en del av den kritik som riktats mot våra rapporter. Ibland har Nepi inte tydligt angett när det inte handlar om vetenskap, utan om en kartläggning som syftar till att vara ett inlägg i en debatt. Det finns en inbyggd utmaning i vår verksamhet; stiftelsen ska både vara en debattör och samtidigt producera god vetenskap. Men presenterar Nepi exakt hur man gått tillväga för att få fram resultaten, och utan att kalla dem vetenskapliga då studien inte varit vetenskaplig, så är det helt okay.
Har kvaliteten på Nepis rapporter försämrats?
– Det kan jag inte bedöma. Möjligtvis har de blivit mer kontroversiella.
Då du tillträdde som ordförande uttryckte du en ambition att föra Nepi åt ett mer vetenskapligt håll. Vad syftade du på konkret?
– Jag skulle helst se att vi ständigt har ett tiotal doktorander, unga läkare och apotekare, under utbildning för att få fram allt fler disputerade inom vårt verksamhetsområde. Fram tills idag har Nepi producerat elva avhandlingar, och nu är fyra nya på gång. Vi har ett mycket bra kontaktnät inom akademin, och en viktig målsättning för mig som ordförande är att säkra uppföljningen av det arbete inom praxisforskning som Nepi bedriver idag, säger Anders Carlsten.
Ni har ju både mött kritik från läkarhåll för slutsatser i rapporter, och inte heller i någon större utsträckning lyckats förändra förskrivningsmönstret gällande exempelvis blodtryckssänkande medel.
Går Nepi verkligen i takt med en viktig del av er målgrupp, läkarna?
– Jag vet inte om det finns något bra svar på det. Läkarna vill ju naturligtvis göra det bästa för sina patienter, men de har inte alltid en bra pejling på när ett läkemedel bör sättas in eller sättas ut. Jag tycker att läkarkåren måste bli mer kritisk till hur läkemedel förskrivs, inte minst då det handlar om äldre patienter. Idag är det vanligt att vissa äldre individer har 10-15 olika läkemedel samtidigt.
Är det helt enkelt dags att begränsa förskrivningsrätten bland läkare?
– Frågan om begränsad förskrivningsrätt har aldrig landat i något bra konkret förslag. Däremot tror jag att en utökad förskrivningsrätt till att gälla även farmacevter kan vara intressant att fundera över. Men då måste det bli i samverkan med läkare. Jag kan tänka mig att läkaren i vissa fall blir den som ställer diagnos, medan farmacevten förskriver läkemedlet. På det sättet utnyttjar man farmacevternas kunskap bättre. Klinisk farmaci, både inom primärvård och inom slutenvård, är något jag brinner för, säger Anders Carlsten.