Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.
Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.
Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.
Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.
I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.