För ett år sedan sänkte American college of cardiology gränsen för vad som definieras som högt blodtryck till 130/80. Det var som Läkemedelsvärlden rapporterat ett omdebatterat beslut som fick kritik bland annat av svenska forskare.
De europeiska experterna följer inte sina amerikanska kollegor i spåren. De nya europeiska riktlinjerna behåller 140/90 som generell gräns för hypertoni. samma definition som Världshälsoorganisationen WHO använder och som finns i de senaste svenska behandlingsriktlinjerna.
Men även om den gränsen behålls, innehåller de uppdaterade riktlinjerna från European society of cardiology och European society of hypertension en rad förändringar. Förändringar som bland annat innebär aktivare diagnostik och att vården bör sikta på att sänka blodtrycket mer än i dag hos många patienter.
Det kommer dock att dröja minst ett år innan de nya europeiska riktlinjerna får genomslag i de svenska. De senaste svenska behandlingsrekommendationerna publicerades av Läkemedelsverket 2014.
– Rekommendationerna om hypertoni finns inte med bland de behandlingsriktlinjer som vi beslutat starta uppdatering av under 2019, säger Johan Andersson, utredare vid Läkemedelsverket.
– Läkemedelsverket har sammanlagt ett 60-tal behandlingsrekommendationer och går varje år igenom dem för att se vilka vi ska prioritera att uppdatera. Vi tar bland annat hänsyn till om det kommit nya läkemedel eller säkerhetsdata på området och till inspel från vården.
– Vi kommer självklart att ta del av de nya europeiska riktlinjerna om hypertoni och följa diskussionen inom professionen i Sverige för att ta ställning till när en uppdatering kan vara aktuell.