Antalet barn, unga och vuxna med adhd-diagnoser växer och så även förskrivningen av adhd-läkemedlen. Läkemedelsverket har nu publicerat uppdaterade rekommendationer för läkemedelsbehandling av adhd. Sedan de tidigare rekommendationerna har bland annat nya substanser godkänts för behandling av både barn och ungdomar samt vuxna med adhd.
– Det är bra att rekommendationerna har uppdaterats i och med att det har kommit nya läkemedel sedan de tidigare rekommendationerna, säger Kerstin Arnsvik Malmberg, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri vid BUP Skärholmen.
Förskrivningen av adhd-läkemedel har stigit kraftigt sedan 2006, visar Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för 2015. Sedan de tidigare behandlingsrekommendationerna publicerades 2009 har de två substanserna metylfenidat och atomoexetin, som var godkända för barn och ungdomar, också godkänts för behandling av vuxna. Lisdexamfetamin har godkänts för behandling av både vuxna, barn och ungdomar och ett läkemedel med dexamfetaminsulfat har godkänts för behandling av barn och ungdomar.
Kerstin Arnsvik Malmberg uppger att man tidigare har fått bedöma verkan kontra biverkan och fått anpassa så gott det går, men nu i och med att det finns fler substanser ökar möjligheterna för bättre behandling.
– Behandlingen kan skräddarsys bättre för patienterna och om något läkemedel inte verkar kan man byta ut det mot ett med en annan substans, säger hon.
Förstahandsvalet för behandling av barn, unga och vuxna är metylfenidat och i vissa fall atomoxetin. I andrahandsval rekommenderas lisdexamfetamin eller atomoxetin för barn och ungdomar och för vuxna lisdexamfetamin.
Vid framtagningen av de nya rekommendationerna har Läkemedelsverket bland annat gått igenom publicerade studier och underlag för godkännanden av nya adhd-mediciner. Myndigheten har även tagit hjälp av en expertgrupp med erfarenhet av behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd.
– Vi har fått fler läkemedel på barnsidan och utökade indikationer för vuxna. I rekommendationern har vi fått tydliga förstahandsval av preparat men också några alternativ, vilket är bra, säger Kerstin Arnsvik Malmberg.
Förutom att man i behandlingsrekommendationer nu har med de nya läkemedlen poängterar Läkemedelsverket även att läkemedelsbehandlingen är en komponent i ett behandlingsprogram där också psykosociala och pedagogiska insatser ingår. Man lyfter även risken för hjärt-kärlbiverkningar och menar att även om den är liten ska risken alltid värderas innan läkemedelsbehandling med adhd-mediciner sätts in.
I dag finns flertalet studier på effekten av adhd-mediciner, men med långtidsstudier är det desto sämre.
– Det är etiskt svårt att göra en långtidsstudie på tre år eftersom det inte är etiskt försvarbart med en kontrollgrupp där några inte får medicin under så lång tid, säger Kerstin Arnsvik Malmberg.
Däremot tror hon att man med hjälp av kvalitetsregister på sikt kan se långtidseffekter av läkemedlen. I rekommendationerna lyfts även värdet av att följa upp effekt och säkerhet i hälsodata- och kvalitetsregister, samt att enskilda förskrivare därför ska registrera behandlingen i tillgängligt register.
Även Socialstyrelsen har rekommendationer för läkemedelsbehandling av adhd, men där är riktlinjerna fokuserade på vilka som ska behandlas och inte hur.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Det är lite synd att Malmberg inte får några kritiska frågor om hur Läkemedelsverkets experter kunnat gå emot FN:s barnrättskommitté, Europarådets parlamentariska församling och faktiskt, vad produktresuméerna om psykostimulantia säger om förskrivningen. Myndighetens experter har tagit bort kravet i de gällande bestämmelserna om att andra åtgärder ska ha prövats först och visat sig vara otillräckliga, och att förskrivning kan ske först efter en noggrann bedömning av svårighetsgraden av det diagnosticerade tillståndet. Hur kunde man göra det? Läkemedelsbolag får inte i sin marknadsföring motsäga godkänd produktresumé (dom i EU-domstolen). Det är märkligt att Läkemedelsverket anser sig ha rätt att gå emot inskränkningar och försiktighetsåtgärder i gällande produktresuméer, i sina rekommendationer om läkemedelsbehandling ? och därmed också emot själva syftet med humanläkemedelsdirektivet (som EU-domstolen tolkat).
Viktigt att läkemedel inte är förstahandsval. Många barn (och även vuxna) kan bli aggressiva eller okoncentrerade av allergier, en del har brister som hänförs till ärftligt dålig produktion av viktiga enzymer vilket kan få hjärnan att reagera på ett icke önskvärt sätt. Läs boken Frisk utan mediciner för mer information.
Vad tog alla biverkningsrapporter vägen som de har nere på licensavdelningen på LV? Där finns säkert ett tusental biverkningsrapporter från psykiatriker som ansöker om att få skriva ut rent amfetamin – efter att metylfenidat elelr Strattera inte fungerat alls, eller skapat så svåra biverkningar att de inte kunnat fortsätta. Då måste de redovisa varför det inte fungerat, och det är rena skräckläsningen – det handlar om barn och ungdomar!!!
Och VART tog rapporterna om de hundratals barn vägen som fick söka till akuten efter intag av existerande ADHD-mediciner – varav 24 barn med ambulans?