Nya antipsykotiska läkemedel är inte effektivare eller bättre tolererade än äldre klassiska medel som haloperidol och klorpromazin i rekommenderad dos vid schizofreni. Det visar en metaanalys publicerad i Brittish Medical Journal (2000;321:1371-76).
Analysen, som är gjord för en nationell rekommendations grupp för schizofreni i Storbritannien, omfattar 52 studier och mer än 12 500 patienter. Resultaten visar att när rekommenderad dos av haloperidol (6-12 mg/dag) eller dess ekvivalent användes hade de lika bra effekt som nya neuroleptika både när det gällde effekt och följsamhet till behandling trots att de nya har färre extrapyramidala biverkningar.
Ej förstahandsval
Konventionella neuroleptika bör därför i allmänhet användas som förstahandsval i behandling av schizofreni, om inte patienten tidigare har svarat dåligt på dessa läkemedel eller har fått extrapyramidala biverkningar, menar forskarna i studien.
Resultaten är en motgång för företagen som marknadsför de nya läkemedlen som klozapin, risperidon och olanzapin och kan komma att påverka behandlingsrekommendationer.
Begränsningar
med metaanalys
I en kommentar i samma nummer av BMJ pekar forskare i Kanada på en del brister i studien. De håller med om att marknadsföringen har gynnat användningen av nya medel och att deras överlägsenhet är tveksam. De anser emellertid att den lägre förekomsten av extrapyramidala biverkningar hos de nya medlen kan vara viktiga för patienterna. Dessa biverkningar ger i sig sämre effekt, sämre följsamhet och i det längre perspektivet risk för tardiva dyskenisier.
Dessutom påpekar de att en metaanalys som klumpar ihop många studier, skilda populationer och olika läkemedel kan missa olika nischeffekter. Det kan vara så att i verkliga livet är fördelarna med de nya medlen inte effektiviteten utan andra effekter av behandlingen som påverkar humör, uppfattningsförmåga eller aggressivitet. De påpekar dock att de nya medlen har sina problem som viktuppgång och diabetes.
Kostnadseffektiva?
De nya antipsykostiska medlen är betydligt dyrare än de gamla medlen och kostnaden brukar ofta debatteras. Det finns inga pålitliga kostnadseffektivitetsdata för dessa läkemedel i Storbritannien. De nya medlen har dock inte någon otvetydig fördel för förstahandsval som gör att det behöver sättas mot deras högre kostnad, skriver forskarna.
Ett problem är att konventionella läkemedel vanligtvis används i högre doser än som rekommenderas, både i klinisk praksis och i jämförande studier. I metaanalysen var också de nya och äldre medlen jämförbara endast när resultat från studier med högre doser sorterats bort.