När regeringens nationella handlingsplan för sjukvården lanserades i höstas anslogs 20 miljoner kronor årligen under en treårsperiod till ett familjemedicinskt institut. Bakgrunden är bland annat att den svenska primärvården brottas med rekryteringsproblem och idag sällan utgör förstahandsval för nyutexaminerade läkare och sjuksköterskor. I övergripande termer är institutet tänkt som en bred fortbildningsresurs som ska verka för att primärvården utvecklas till en mer attraktiv och välfungerande arbetsplats. Detta ska i sin tur bidra till att förverkliga handlingsplanens mål om 3000 nya allmänläkare fram till år 2008.
Lyft för primärvården
En utredning om institutets former tillsattes där uppdraget gick till den riksbekante familje- och TV-läkaren Göran Sjönell. I slutet av maj överlämnade han sitt arbete till socialminister Lars Engqvist.
? Ministern lät hälsa att det här är angeläget och att det är bråttom att få igång verksamheten. Om allt går enligt planerna antas en proposition till hösten och institutet kan i så fall bli verklighet i början av 2002, säger Göran Sjönell.
Han hoppas att utredningsförslagen ska ge primärvården ett välbehövligt lyft, kanske i stil med det som redan skett i vårt västra grannland.
? I Norge har man på kort tid i och med införandet av ett listningssystem gått från pessimism och läkarbrist till optimism och patientbrist.
Grundorganisation och nätverk
Institutet är tänkt som en plattform för kunskap och fortbildning för alla som arbetar inom primärvården. Man ska kunna bevilja ekonomiskt stöd till initiativ som ligger i linje med institutets uppdrag.
En grundorganisation lokaliserad till Stockholm med en mindre grupp anställda föreslås. Dessa ska enligt utredningen ?representera såväl bredd som djup i den svenska primärvården? och de anställda ska arbeta på deltidsbasis.
Vid sidan av detta föreslås ett nätverk av lokala företrädare för familjemedicin, som också ska spegla bredden av yrkesgrupper och driftsformer som finns i den svenska primärvården.
Stuprörsbeteende
Till skillnad från det läkarinriktade ILPU är det familjemedicinska institutet alltså tänkt att serva alla yrkeskategorier i primärvården. Göran Sjönell har haft två referensgrupper till sin hjälp; förutom en bestående av ledande allmänläkare också en grupp med representanter från samtliga yrkeskategorier i den svenska öppenvården.
? En huvuduppgift för institutet blir att stimulera till samverkan och teamarbete över yrkesgränserna. I Sverige är ?stuprörsbeteende? knutet till yrkesrollen alltför vanligt. En viktig uppgift för institutet blir att borra hål i rören så att det läcker ordentligt mellan dem, säger Göran Sjönell.
En av tre vill bli allmänläkare
Den svenska primärvården har på många håll rekryteringsproblem och är idag sällan förstahandsval när studenter på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna väljer arbetsplats.
För att utröna varför så är fallet genomförde utredningsgruppen en enkätbaserad attitydundersökning där 190 elfteterminare vid landets medicinarutbildningar utfrågades och 143 svarade. Nästan nio av tio studenter instämde i regeringens ståndpunkt att svenska primärvården bör byggas ut och att flera allmänläkare bör rekryteras.
Relativt få, 31 procent, angav dock att de själva ?i hög grad är inställda på att bli allmänläkare?. Siffran är ändå en fördubbling jämfört med attityderna vid utbildningens start, då endast 15 procent hade tänkt sig detta karriärval. Stockholm hade den största andelen studenter som vid termin elva planerar en allmänläkarkarriär (41 procent) och Linköping den lägsta (23 procent).
Lärare ger negativ bild
Att fler blir mer positiva till en allmänläkarkarriär under utbildningens gång kan tyckas paradoxalt mot bakgrund av att mer än hälften av studenterna, 57 procent, upplever att man i läkarutbildningen i hög grad uppmuntras att välja en annan inriktning än allmänläkare. Mest påtagligt är detta i Stockholm där så många som 80 procent anser att lärarna uppmuntrar till andra specialistinriktningar.
Enkäten visade också att studenterna värderar inflytande över sin egen arbetssituation högt vid valet av tjänst.
? Detta är något som i stor utsträckning kan erbjudas i primärvården, men det är ett stort problem att lärare och handledare på sjukhusen och universiteten förmedlar en så negativ bild av allmänläkaryrket. Familjeläkaren stöds av allmänheten, politiker, fackförbund och medicinarstudenterna, men alltså inte av lärare och handledare vid de medicinska fakulteterna. Institutet måste arbeta för att förändra dessa attityder, säger Göran Sjönell.
Falskt mörk bild
Dessutom föreslås att institutet tillsammans med Landstingsförbundet ska arbeta för att mer primärvård införs i ST-utbildningen, exempelvis i form av ett halvårs tjänstgöring på en vårdcentral.
Detta förmodas ge de blivande medicinarna en bättre och mer positiv bild av öppenvårdsarbetet.
? Bilden av den svenska primärvården är alldeles för mörk, både hos studenterna och den breda allmänheten. Många gör ett bra och uppskattat arbete och trivs bra i öppenvården och får ofta stor uppskattning av patienterna, säger Göran Sjönell.
Ny terminologi
Utredningen lyfter även fram begreppet familjeläkare som ett nytt samlat varumärke; läkare i öppenvården benämns ju idag omväxlande husläkare, allmänläkare, distriktsläkare hälsocentralsläkare etcetera. Frågan är dock om man inte bidrar till ytterligare förvirring genom att inte välja ett redan inarbetat begrepp.
Landstingsförbundet och Kommunförbundet föreslås bli huvudmän för det nya institutet, som är tänkt att organiseras som en ideell förening.
