Allt fler barn och unga får de nya receptbelagda läkemedlen semaglutid och liraglutid – men även användningen av äldre fetmaläkemedel ökar.
Det visar Socialstyrelsens statistik.
– Vi ser ju att det är en tydlig ökning av barn och unga patienter som får alla typer av receptbelagda läkemedel mot fetma, obesitas. Men den avgjort mest dramatiska ökningen de senaste åren ser vi när det gäller de nyare läkemedlen semaglutid och liraglutid, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.
Fetmaläkemedel ökar i alla åldrar
I våras kunde Läkemedelsvärlden berätta att det totala antalet patienter i alla åldrar som hämtar ut något fetmaläkemedel fyrfaldigats på tio år.
Enskilda läkemedel som ökar extra mycket de närmaste åren är just de nya uppmärksammade GLP-1-analogerna Wegovy (semaglutid) och Saxenda (liraglutid).
Samma substanser finns även i läkemedel som är godkända mot typ 2-diabetes, Ozempic (semaglutid) och Victoza (liraglutid).
Eskalerar kraftigt hos barn och unga
Läkemedelsvärldens nya kartläggning av läkemedelsstatistiken visar att den ökande trenden att vuxna som får fetmaläkemedel är densamma när det gäller barn och ungdomar.
För även om antalet vuxna patienter som får fetmaläkemedel är långt fler i absoluta tal är ökningen minst lika kraftig bland barn och unga.
Mellan 2014 och 2023 ökar antalet barn och unga mellan 0 och 19 år som behandlas med något slags läkemedel mot fetma från 63 stycken till hela 1463 patienter. Det visar Socialstyrelsens statistikdatabas. Detta innebär en ökning på över 2200 procent på tio år, eller 22 gånger.
Även med hänsyn till att antalet patienter i befolkningen är trenden tydlig. År 2014 är andelen unga patienter som får fetmaläkemedel 0,03 per 1000 invånare. Förra året, 2023, är motsvarande andel patienter 0,6 per 1000 invånare. På tio år ökar det sålunda med nästan 1900 procent, eller 19 gånger.
Vändning 2019 för nya fetmaläkemedel
De enskilda läkemedel som ökar allra mest bland barn och unga är just de nya GLP-1- analogerna semaglutid och liraglutid. Det är samma mönster som i den vuxna befolkningen.
– År 2019 ser man en tydlig vändning uppåt när det gäller barn och unga patienter som får fetmaläkemedel, säger Socialstyrelsens statistiker Mikael Ohlin.
Det året behandlades 40 barn och unga med liraglutid eller semaglutid. Sedan växer antalet stadigt de följande åren. Förra året, 2023, är antalet unga patienter 847 stycken. På fem år ökar de unga patienterna som får de nya GLP 1-analogerna alltså med drygt 2000 procent, alltså 20 gånger.
Nya fetmaläkemedel ökar dramatiskt
Statistiken visar även på ett ordentligt skutt åren 2022-2023. Antalet barn och unga patienter med bristläkemedlet semaglutid ökar från 201 patienter till 323 patienter, alltså 61 procent. Ökningen är densamma även i förhållande till antalet patienter per 1000 invånare.
Liraglutid, som är ett läkemedel det är något lättare att få tag på, ökar ännu mer. Antalet unga patienter som får läkemedlet går från 159 stycken år 2022 till 524 patienter 2023. Ökningen är över 200 procent, eller en tredubbling.
I förhållande till patienter per 1000 invånare ökar liraglutid också med 200 procent.
– Det är en ganska dramatisk ökning, konstaterar Mikael Ohlin.
Ser ut att slå nya rekord i år
Förskrivningen av GLP 1-analogerna till barn och ungdomar fortsätter att öka i år och ser ut att nå nya toppar.
Antalet barn och unga som får semaglutid eller liraglutid har ökat varje månad de sju första månaderna år, jämfört med förra året. Ökningen står sig även om man ser till patienter per 100 invånare.
I juli i år står 239 barn och ungdomar på liraglutid, medan antalet samma månad förra året är 159 stycken. Det är 50 procent fler unga patienter.
Semaglutid ökar något mer, trots att det är global brist på läkemedlet. I juli i år får 121 barn och ungdomar läkemedlet. Antalet patienter motsvarande månad förra året är 75 stycken, vilket motsvarar en ökning på 61 procent.
– Utifrån siffrorna hittills verkar vi gå mot ett nytt rekord i år, konstaterar Mikael Ohlin.
Även äldre fetmaläkemedel drar iväg
De senaste åren har även antalet barn och unga som får behandling med de äldre fetmaläkemedlen fått ett litet uppsving.
– Ur ett längre perspektiv ser statistiken över gruppen äldre fetmaläkemedel ut lite som en hängmatta både för barn och vuxna, konstaterar Mikael Ohlin.
Mellan 2022 och 2023 har antalet unga patienter som får äldre fetmaläkemedel ökat från 186 till 616 stycken, alltså trefaldigats.
Det handlar exempelvis om läkemedel som Mysimba (bupropion, naltrexon) och Xenical/Beacita/Alli/Orlistat (orlistat).
– En spekulation är att det kan ha att göra med att synen på medicinering mot fetma har förändras överhuvudtaget. Uppmärksamheten kring de nya läkemedlen kanske har ökat medvetenheten om att det finns mediciner att ta till mot fetma, säger Mikael Ohlin.
Diabetes typ 2 ovanligt hos unga
Efterfrågan på semaglutid och liraglutid är större än tillgången. Problemen väntas hålla i sig även i år, som Läkemedelsvärlden nyligen berättat.
Företaget Novo nordisk och myndigheter försöker se till att läkemedlen framförallt går till patienter som redan startat behandling med dem mot diabetes typ 2.
Socialstyrelsens statistik skiljer inte på om barnen och ungdomarna får liraglutid och semaglutid mot fetma eller diabetes typ 2. Sannolikt får de flesta patienterna läkemedlen mot fetma, enligt Mikael Ohlin.
Att utveckla diabetes typ 2 tar nämligen tid. Risken för diabetes typ 2 ökar med åldern. De flesta får diagnosen efter 40 års ålder. Ungefär var femte mellan 65 och 84 år har sjukdomen.
Därför är det ovanligt att barn och ungdomar hinner utveckla sjukdomen. 120 barn och unga mellan 0 och 17 år har diabetes typ 2, enligt statistik från nationella diabetesregistret för första halvåret i år.
