Från och med den 1 januari 2019 utökas subventionen för blodfettssänkarna Repatha (evolocumab) och Praluent (alirokumab) till att omfatta fler patienter än i dag. Det meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, på sin hemsida.
Läkemedlen, så kallade PCSK9-hämmare, godkändes i Europa 2015, men subventionerades till en början inte alls på grund av högt pris i kombination med osäkerhet kring klinisk nytta.
Sedan 2016 har dock läkemedlen subventionerats med begränsning till en liten grupp patienter med olika typer av ärftlig blodfettssjukdom.
Efter trepartsöverläggningar mellan TLV, företagen Amgen och Sanofi och landstingen, samt sidoöverenskommelser mellan företagen och landstingen vad gäller priset, har nu alltså TLV beslutat om att bredda subventionen.
Från och med årsskiftet omfattar den även patienter med diagnostiserad aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom som trots annan blodfettssänkande behandling i form av bland annat statiner har fortsatt höga nivåer av LDL-kolesterol. Subventionen gäller även nämnda patienter som dessutom har ytterligare kardiovaskulära riskfaktorer som diabetes, tidigare hjärtinfarkt eller omfattande åderförfettning.
– I och med sidoöverenskommelserna sjunker kostnaden för att behandla med PCSK9-hämmare. Detta gör det möjligt för fler patienter att få tillgång till subventionerad behandling, säger Sophia Brodin, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.
I beslutet ställer dock TLV krav på att företagen ska följa upp användningen av läkemedlen. Senast den 31 augusti 2020 ska respektive bolag redovisa uppgifter över de patienter som behandlats med läkemedlen. Bland annat ska det framgå vilken hjärt-kärlsjukdom, annan blodfettssänkande behandling och LDL-kolesterolnivå patienterna har, samt vilken dosering av Praulent eller Repatha som använts.
I all sin marknadsföring och annan information om läkemedlen måste bolagen också vara tydliga med begränsningen om vilka patientgrupper som omfattas av subventionen.
PCSK9-hämmarna Repatha och Praluent är båda monoklonala antikroppar som ökar leverns upptag av LDL-kolesterol från blodet. Läkemedlen ges som subkutana injektioner av patienten själv med en förifylld spruta varannan vecka eller en gång i månaden och behandlingen bedöms vara livslång.
Enligt TLV behandlas i dag cirka 800 000 patienter för högt kolesterol i Sverige. För majoriteten räcker behandling med statiner och ezitimib, ett läkemedel som sänker LDL-kolesterolet och triglycerider, samt höjer HDL-kolesterolet, i kombination med kostomläggning.
