Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation om antibiotika till gravida och ammande kvinnor ska fylla informationsluckor på ett känsligt område. Ett område där det, som Läkemedelsvärlden även tidigare berättat om, finns en hel del oro och tveksamhet.
– Jag vet själv hur orolig man kan vara när man är gravid för att råka utsätta barnet för något som kan skada det. Och även läkare kan nog känna en del osäkerhet ibland när de förskriver antibiotika till gravida, säger Maria Furberg, projektledare för behandlingsrekommendationen, till Läkemedelsvärlden.
Expertgrupp har skrivit
Maria Furberg är specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar och tidigare distriktsläkare. Hon har lett arbetet i den expertgrupp som utarbetat rekommendationen.
Expertgruppen består av kliniskt verksamma läkare inom infektionssjukdomar, obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, neonatologi, klinisk farmakologi och allmänmedicin, samt experter från Läkemedelsverket.
Folkhälsomyndigheten och det nationella antibiotikanätverket Strama har också deltagit.
Antibiotika till gravida och ammande viktigt
Maria Furberg hoppas att behandlingsrekommendationen ska göra gravida och ammande som behöver antibiotika tryggare. Och att även förskrivande läkare ska få ett bättre stöd i sina beslut.
Allt för att kvinnorna ska få korrekt behandling så tidigt som möjligt när det behövs för att undvika komplikationer av infektionen.
– Det är viktigt och vid graviditet är dessutom risken för vissa infektioner och för allvarlig infektion särskilt stor på grund av olika förändringar under graviditeten. Allvarliga infektioner utgör en klar risk för både den gravida kvinnan och fostret, framhåller Maria Furberg.
Några nyheter i uppdaterad rekommendation
Den tidigare behandlingsrekommendationen var från 2006. En nyhet i den nya är att även antibiotikabehandling vid amning finns med. En annan nyhet är att rekommendationerna går igenom kunskapsläget för samtliga antibiotika i stället för bara ett urval.
Studier där man utvärderar säkerheten för ett läkemedel genom att aktivt ge behandlingen till gravida är det av etiska skäl ingen som gör. Därför kommer kunskapen om eventuella risker för fostret med antibiotikabehandling huvudsakligen från djurstudier och från bakåtblickande studier.
I det sistnämnda fallet jämför man i efterhand exempelvis missbildningsfrekvensen bland barn till mammor som fått ett visst läkemedel med den bland barn till kvinnor som inte fått det.
– Ett problem med detta är att vissa infektioner under graviditet i sig kan öka missbildningsrisken. Så det är svårt att veta vad som beror på infektionen och vad som beror på behandlingen, förklarar Maria Furberg.
Kunskapen ökar sakta
Trots sådana forskningsmässiga frågetecken har Läkemedelsverkets experter gjort sitt bästa för att ge tydliga råd. De har vägt samman produktinformation, forskningsstudier och klinisk erfarenhet.
– När det gäller några få antibiotika finns ännu så lite kunskap att man inte kan säga mer än att man måste väga behandlingsnyttan mot riskerna. Men vi har så mycket som möjligt försökt att ge mer handfast vägledning än så.
Beträffande användningen av olika preparat, skiljer sig de nya rekommendationerna och de tidigare inte särskilt mycket åt. Men det finns några exempel på att kunskapsutvecklingen och växande klinisk erfarenhet ändå förflyttat positionerna.
– Det gäller till exempel urinvägsinfektion med feber hos gravida. Där sade rekommendationerna förr att man helst inte ska ge antibiotikumet ciprofloxacin. Men idag säger vi att om det är nödvändigt så kan man ge en kort kur, säger Maria Furberg.
Hellre beprövade än nya
Det finns inget läkemedel som rekommendationen absolut avråder från vid graviditet och amning. Det generella rådet är dock att i första hand använda väl beprövade läkemedel.
För nyare antibiotika kan osäkerheten vara större eftersom det saknas tillräcklig dokumenterad klinisk erfarenhet. Det finns också exempel på antibiotika som, enligt Läkemedelsverket, helst bör undvikas under vissa delar av graviditeten.
– Många antibiotika anses säkra att använda under graviditet, som till exempel penicilliner och flertalet cefalosporiner. Tetracykliner är ett exempel på antibiotika som bör undvikas efter första trimestern, säger Maria Furberg.
Ta alltid prov och odla
Knappt var femte gravid kvinna i Sverige får antibiotika någon gång under graviditeten. Rekommendationen understryker att vården alltid ska ta prov från gravida för att kunna odla och se om bakterierna är resistenta mot några antibiotika.
Detta ska göras före behandlingsstart och är särskilt viktigt när det gäller gravida eftersom det då kan finnas färre behandlingsalternativ att välja mellan om man måste byta behandling.
– Vi måste veta vad vi behandlar, säger Maria Furberg.
Ordnar webbinarier
Vid amning menar Läkemedelsverket att de flesta antibiotika är säkra att använda så länge det handlar om kortare kurer. De biverkningar barnet då kan få av antibiotika via modersmjölken är främst påverkan på bakteriefloran i tarmen eller svampinfektion.
Det finns dock ändå några antibiotika där det krävs att man noggrant funderar över om man bör avbryta amningen under behandlingen.
– Men då ska man verkligen väga in alla faktorer och inte glömma bort risken att det blir svårt att återuppta amningen efter avbrottet.
Läkemedelsverket kommer att arrangera två webbinarier för hälso- och sjukvården om den nya behandlingsrekommendationen. Det första anordnas 18 oktober och det andra längre fram.
