Immunterapi har inneburit ett stort genombrott inom cancerbehandling. Nya läkemedel som bygger på principen checkpointblockad använder då kroppens eget immunförsvar och får det att effektivt angripa cancercellerna. Vid svårbehandlade former av ett flertal cancersjukdomar är dessa läkemedel – PD1- och PD-L1-hämmare – idag viktiga nya alternativ.
Men dagens immunterapiläkemedel fungerar inte mot alla cancertyper. Alla patienter med cancertyper som läkemedlen är godkända för blir heller inte hjälpta. Och ytterligare ett problem är att även när behandlingen inledningsvis ger effekt, kan cancern utveckla resistens mot läkemedlet.
Därför arbetar forskargrupper på många håll i världen med att ta fram nya typer av immunterapi mot cancer.
Tar fram annorlunda immunterapi
Vid Karolinska institutet, KI, utvecklar en sådan forskargrupp en ny behandlingsprincip. Den aktiverar andra celltyper i immunförsvaret än befintliga immunterapier gör. I stället för att som dagens läkemedel trigga t-cellerna, aktiverar den nya terapin makrofager.
KI-forskarna presenterar nu en studie som visade lovande resultat för denna behandlingsprincip i Proceedings of the national academy of sciences (PNAS).
Makrofagers normala funktion i immunförsvaret är att skydda oss bland annat genom att äta upp främmande celler. Men cancerceller kan ”programmera om” makrofager så att de i stället skyddar tumören och gynna cancerutvecklingen. De omprogrammerade cellerna kallas tumörassocierade makrofager.
I den nu aktuella studien använde forskarna antikroppsbehandlingar riktade mot en viss receptor på de tumörassocierade makrofagerna. Detta förändrade deras funktion och fick dem att stödja immunsystemets insatser för att döda tumören. Framför allt skedde detta genom att makrofagerna aktiverade ytterligare en celltyp, så kallade NK-celler (natural killer cells, en typ av vita blodkroppar).
– Det visar sig dessutom att när NK-cellerna aktiveras av makrofager kan deras cancerbekämpande förmåga bli väldigt effektiv, säger KI-professorn Mikael Karlsson, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Kan bli möjligt att kombinera immunterapier
Studien gjordes i samarbete med forskare vid Rockefeller university i New York. Först testade forskarna behandlingen i försök på genetiskt modifierade möss som utvecklar malignt melanom, samt på tumörceller och tumörvävnad från möss med malignt melanom.
Sedan prövade forskarna metoden även på celler från humana hudtumörer och visade sig fungera även där.
Eftersom den nya immunterapin aktiverar en annan del av immunsystemet än befintliga läkemedel, hoppas forskarna att det i framtiden ska gå att kombinera de två terapityperna.
– Lagarbetet mellan NK-cellerna och T-cellerna ökar effektiviteten, vilket kan bidra till att fler typer av cancer skulle kunna bli behandlingsbara i framtiden, säger Mikael Karlsson.
