Den gängse teorin för Alzheimers sjukdom i dag är att uppkomsten av klumpar av beta-amyloid, kallat plack, i hjärnan är helt förknippat med sjukdomsprocessens början. De flesta spår i läkemedelsforskningen handlar därför om att få bort eller minska förekomsten av placken.
Men forskare i Lund har med hjälp av infraröda avbildningar av hjärnor hos genmodifierade musmodeller, tagna i synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund, kunnat avbilda sjukdomen i ett tidigare stadium. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
– Ingen har använt den här metoden för att titta på dessa tidiga stadier av Alzheimers sjukdom förut, säger Gunnar Gouras, professor i experimentell neurologi vid Lunds universitet och huvudansvarig för studien. Bilderna visar att det finns steg i utvecklingen av sjukdomen som vi vet lite om. I mina ögon är det mycket intressanta fynd.
Förutom ett stadium av sjukdomen som inte uppmärksammats tidigare, kunde forskarna med hjälp av de infraröda bilderna och en annan metod utröna strukturen på beta-amyloiden. Det visade sig att beta-amyloiden är normalt uppbyggd av fyra peptider, en så kallad tetramer. De flesta hypoteser kring sjukdomen har utgått från att beta-amyloiden är en ensam peptid, en så kallad monomer.
Upptäckten har gjort att Gunnar Gouras hoppas att forskningen kring Alzheimer nu öppnar för en ny teori om beta-amyloidens roll i sjukdomsprocessen. Istället för att försöka få bort beta-amyloiden, kanske vägen framåt är att stabilisera den, så att den inte bryts sönder. Kanske är det när peptiderna i tetramererna separeras som sjukdomsprocessen börjar, menar Gunnar Gouras.
– Det finns en samsyn om att placken och beta-amyloiden är toxiska, säger Gunnar Gouras. Därmed handlar de flesta läkemedelsstudier om att få bort eller reducera beta-amyloiden på ett eller annat sätt. Men egentligen vet vi väldigt lite om beta-amyloiden.
Gunnar Gouras frågar sig om det istället kan vara en normal process.
– Faktum är att beta-amyloid produceras när nervceller signalerar i hjärnan, säger han.
En jämförelse kan göras med ateroskleros, åderförkalkning. Det är också en egentligen normal process, men där en för stor mängd blir farligt, en sjukdom. Inlagringarna kan täppa till blodkärl så att blodet inte kan cirkulera, eller så kan delar lossna från kärlväggen och fara iväg i blodbanan och bilda en propp någon annanstans, till exempel i hjärnan.
– Men medan vi vet precis vad lipiderna gör, vet vi nästan ingenting om beta-amyloiden, säger Gunnar Gouras. Blodkärl är också en mycket lättare struktur att studera än hjärnan.
Gunnar Gouras hoppas nu att deras studie blir läst av forskare och läkemedelsbolag som verkar i fältet, och att flera kan ta ett steg tillbaka och ompröva sina teorier.
– Det är en så utbredd sjukdom, och nästan alla studier har misslyckats, säger han. Ett problem är att nästan all forskning går på samma spår.
Forskarteamet i Lund fortsätter bland annat med att närmare studera strukturen på tetramererna, och försöka förstå varför beta-amyloid produceras.
I morgon onsdag den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Se hela programmet med talarna och anmäl dig här!
