Debatten om nyttan av screening har blossat upp igen. I Sverige screenas exempelvis stora grupper kvinnor med mammografi. Hos ett mindre antal upptäcks bröstcancer.
Nu är det en studie av överlevnadseffekten av sex olika screeningtyper mot cancer som tänt gnistan till en ny debatt. Studien är publicerad i Jama internal medicine.
Tio forskare, bland annat den kände svenske professorn och epidemiologen Hans-Olov Adami, på Karolinska institutet och Harvard, har utfört studien.
Lever inte längre av screening
Forskarna går igenom 18 randomiserade studier som utvärderar sex olika slags screeningtyper. Studierna omfattar över två miljoner personer.
I studien använder forskarna databaser som Medline och Cochrane library. Studierna är gjorda i olika länder och vid olika tidpunkter.
Försökspersonerna har sen följts i minst nio år. I studien har forskarna vägt fördelar med screeningtyperna med skador de kan medföra.
Undersökningarna i sig kan ge fysiska skador och psykiska skador. Att få en cancerdiagnos man ovetandes kunde levt med upp till hög ålder behöver inte vara positivt.
Studiens syfte är att försöka fastställa om screening leder till extra dagar till livet.
Finns osäkra resultat
Mammografi är exempelvis en screening som det enligt forskarna statistiskt sett inte är någon nytta med ur det perspektivet. Det gav noll extra dagar till livet. Det samma gäller test av blod i avföringen. PSA-test mot prostatacancer gav 37 dagar.
För koloskopiscreening av tarmcancer och screening för lungcancer hos rökare är resultaten osäkra, enligt forskarna.
Bara en typ av screening, att upptäcka tjocktarmscancer med en viss metod, kunde möjligen förlänga livet.
Ingen av de andra fem screeningtyperna ger en statistiskt säker längre överlevnad, enligt studien.
Nyttan kan vara obefintlig
Sammanfattningsvis anser forskarna att om nyttan med screeningprogram mäts i att människor lever längre är den högst osäker, troligen obefintlig, enligt forskarna.
Forskarna poängterar dock att de inte undersökt screening för att förebygga livmoderhalscancer, vilket används i Sverige. De skriver att de inte fann några randomiserade studier.
På debattplats i SvD argumenterar forskarna att de enorma satsningarna på screeningprogram inte motsvarar förväntningarna.
Nu vill de att mammografiscreening, den omfattande individuella PSA-testningen och annan screening granskas och omprövas.
De tycker att vården istället borde satsa resurserna på andra åtgärder för folkhälsan, som fetmabehandling och förebyggande av hjärtkärlsjukdom.
Studien har fått skarp kritik
Studien har fått tuff kritik både internationellt och nationellt. KI-forskaren Olof Akre skriver i ett debattsvar i SvD att forskarnas sätt att beräkna livslängd i studien är både bedrägligt och vilseledande.
Själva idén med cancerprevention via screening är just att sjukvården ska hitta de som har misstänkta förändringar, vilket är mindre antal personer.
De flesta som screenas för en sjukdom går hem med ett negativt besked. Sannolikt har de lägre risk att dö av just den sjukdomen. Därför är resultaten helt väntade, argumenterar Olof Akre.
Det är i stället det fåtal som får sin diagnos upptäckt i rätt skede av sjukdomen som ”kammar hem” hela vinsten, poängterar Olof Akre. Och för dem kan vinsten bli tiotals år extra år till livet.
”Screening räddar liv”
Socialstyrelsen rekommenderar vilka screeningprogram som ska införas nationellt.
Mattias Fredricson är enhetschef och arbetar med myndighetens arbete med screening. Han har inte läst den omdebatterade studien men säger:
– Även om vi inte diskuterat klart kring den aktuella studien så kan jag säga att vi inte delar deras uppfattningar. Screening räddar liv.
Socialstyrelsen rekommenderar screening för bröstcancer, livmoderhalscancer samt tjock- och ändtarmscancerscreening.
Utvärderar prostatacancerscreening
Regionerna erbjuder också strukturerad PSA-provtagning för att upptäcka prostatacancer, enligt Mattias Fredricson. Myndigheten kommer sannolikt att utifrån detta arbeta pröva om screening för prostatacancer bör införas i Sverige.
Socialstyrelsen har idag nationella program bred screening av bröstcancer och livmoderhalscancer.
Socialstyrelsen rekommenderar screening för tjock- och ändtarmscancer för alla i Sverige i åldern 60 till 74 år. Ett nationellt screeningprogram håller successivt på att byggas upp i regionerna.
”Vilar på solid grund”
Mattias Fredricson berättar att Socialstyrelsen använder Världshälsoorganisationens, WHO:s, kriterier för vilka screeningprogram som är lämpliga ur folkhälsoperspektiv.
Då vägs en lång rad faktorer in.
– Vi har ett annat synsätt än forskarna. Vi väger fördelar mot nackdelar, hälsoekonomi, minskad dödlighet och negativa konsekvenser för individen.
”Vi är trygga”
Mattias Fredricson berättar att Socialstyrelsen noga följer forskningen och löpande uppdaterar sina nationella screeningprogram.
I februari i år publicerade exempelvis myndigheten en ny översyn av mammografi.
– Det vi gör vilar på solid grund. Vi är trygga med de beslut vi tagit, säger han.
Kampanj för att fler ska screena sig
Elin Ljungqvist är nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan.
– Vi känner full tillit till Socialstyrelsen. De följer forskningen löpande och uppdaterar de nationella rekommendationerna om det blir aktuellt, säger hon.
Regionala cancercentrum i samverkan har just startat en informationskampanj för att få fler att delta i Sveriges screeningprogram.
Bakgrunden är en ojämlikhet i vilka som kommer när de blir kallade.
Kampanjen omfattar alla regioner. Den ska synas i sociala medier, annonser och på affischer runt om i landet. Vårdpersonal ska också erbjudas utbildning om screening.
