Vetenskapsrådet delar ut bidrag till fyra forskningsnätverk som ska arbeta med att hitta nya lösningar och metoder som kan minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Utlysningsformen är ny och är en riktad satsning inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.
Nätverken får 600 000 kronor var under två år i utlysningen Nätverksbidrag inom forskningsområdet: kunskapsluckor inom antimikrobiell resistens. Pengarna ska gå till att samordna forskningsfrågor, dela och använda data och forskningsinfrastruktur samt till samverkan och kunskapsutbyte mellan vård och forskning.
– Bidraget skapar en ny typ av möjlighet för forskare och kliniker att skapa nationella nätverk för att bidra till bättre behandling av infektioner genom att förebygga och förhindra utveckling och spridning av antimikrobiell resistens, säger Patriq Fagerstedt, programansvarig, i ett pressmeddelande.
Nätverkens olika inriktningar
Infektioner och resistens i primärvården – samarbete för att fylla kunskapsluckor
Detta är ett nätverk som samlar forskare från olika universitet i Sverige med målet att samordna forskningsfrågor och kunskapsluckor om antibiotikaanvändning och antimikrobiell resistens i primärvården.
– Den här typen av nätverksbidrag behövs för att sammanföra specialister inom primärvård för att studera urinvägsinfektioner och luftvägsinfektioner och resistens. Bidraget ger också möjlighet att samla forskare i Sverige inom området för att baserat på kunskapsluckor och prioriteringar ta fram projektplaner för större ansökningar. Det finns även intressanta samarbetsmöjligheter med de andra nätverken som finansieras inom utlysningen så att hela vårdkedjan kan studeras, säger projektledaren Katarina Hedin, Region Jönköping.
Centrum för klinisk forskning om akuta infektionssjukdomar
I detta nätverk ingår de akademiska infektionsklinikerna i Sverige. Syftet är att skapa en infrastruktur för att snabbt kunna pröva behandlingar vid akuta infektioner och utvärdera interventioner för att minska spridning av infektioner och resistens inom sjukvården.
– Nätverket kan bli en plattform för att bredda samarbetet kring kliniska prövningar utanför Sverige i samverkan med andra nätverk som finns i exempelvis Danmark, och genom att delta i internationella multicenterstudier, säger Pontus Nauclér, en av Karolinska universitetssjukhusets representanter i nätverket.
Komplikationer till akut öroninflammation – orsak, riskfaktorer och prognos
Det här nätverket består av öron, näsa- och halskliniker och vårdcentraler i Lund, Stockholm och Umeå. Här studeras varför vissa patienter utvecklar svåra, ibland livshotande, komplikationer av öroninflammation samtidigt som flertalet öroninflammationer läker av sig själva utan antibiotika.
– Vi vet fortfarande inte vad som skiljer dessa patientgrupper åt. Nätverket kommer ge möjlighet att rekrytera patienter både inom primär- och specialistvård för att studera orsak och riskfaktorer, säger Marie Gisselson-Solén vid Lunds universitet.
Öka kunskapen om bakteriers anpassningsförmåga som kan ge läkemedelsresistens
Flera forskargrupper från Umeå och på Karolinska institutet kopplas samman i det här nätverket. Det ska studera bakteriers signalvägar som kan bidra till deras inneboende och anpassningsbara läkemedelresistens.
Forskningsprogram om antibiotikaresistens
Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens har som mål att främja forskning som bidrar till att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur.
All forskning som berör antibiotikaresistens kan få stöd inom programmet. Det har en strategisk forskningsagenda där målet är att vägleda, stödja och samordna forskningsinsatser inom områden som folkhälsa, medicin, miljö och vatten, djurhälsa, internationellt samarbete och innovationer.
