Fokus på djurläkemedel, vaccinationer och bättre kommunikation mellan apotekens farmaceuter och de förskrivande läkarna i sjukvården.
Det är några av nyheterna när det gäller prioriterade områden i årets handlingsplan för nationell läkemedelsstrategi.
Nationell läkemedelsstrategi för 2025
Sverige har haft nationella läkemedelsstrategier sedan 2011.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat är bredden stor i den nationella läkemedelsstrategin som regeringen beslutat om för 2024-2026.
Nu publicerar Läkemedelsverket handlingsplanen för nationell läkemedelsstrategi 2025.
Strategin har tre fokusområden. Dessa är: Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel, Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering samt Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar.
Utgångspunkterna är patientsäkerhet, hållbarhet och samverkan.
Avbrott under pandemin
Läkemedelsverkets centrum för bättre läkemedelsanvändning samordnar arbetet med nationell läkemedelsstrategi. Deltar gör 20 myndigheter och organisationer. Under pandemin gjorde arbetet med strategin uppehåll några år.
– Eftersom pandemin kom låg arbetet med strategin lågt. Därför blev förra året mycket av ett uppstartsår, med omvärldsanalys av de behov och utmaningar som finns. Först efter det har vi kunnat arbeta med prioriteringar och aktivitetsförslag. Så det som kommer nu är en handlingsplan, berättar Eva Flock, kanslichef vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning.
Djurläkemedel i nationell läkemedelsstrategi
Handlingsplanen för nationell läkemedelsstrategi 2025 innehåller elva så kallade aktiviteter. Jämfört med tidigare år lyfts flera nya frågor.
För första gången ingår djurläkemedel som ett prioriterat område. Läkemedelsverket får nu i uppdrag att ta fram bättre statistik över rest- och bristsituationer för veterinärmedicinska läkemedel.
Det påverkar många olika typer av djurläkemedel, exempelvis antibiotika, mediciner mot parasiter, vacciner samt vissa smärtläkemedel.
Något som också nämns i den nya handlingsplanen är att utveckla alternativ när det gäller antibiotika för djur.
Säkrare livsmedelsförsörjning
Målet är att ge bättre underlag för åtgärder inom både djur- och folkhälsa. Satsningen är också kopplad till målet att minska sårbarheten i livsmedelskedjan.
– Läkemedelsverket har tidigare inte publicerat lika detaljerad information om djurläkemedel som om humanläkemedel. Det är viktigt att få med djurläkemedel, säger Eva Flock.
Bättre kontakt mellan apotek och vård
Patienter som får sina läkemedel dosdispenserade, samlade i påsar för att ta särskilda tider på dygnet, lyfts också fram som en särskilt sårbar grupp. Centrum för bättre läkemedelsanvändning får i uppdrag att samla aktörer för att säkra att de får sina mediciner vid störningar i läkemedelsförsörjningen.
Ett annat fokusområde är keffektivare ontaktvägar mellan vård och apotek, som Läkemedelsvärlden rapporterar om i en separat artikel.
I dag saknas snabba kommunikationsvägar för hur farmaceuter ska kunna nå förskrivare vid frågor om recept.
Nytt om vacciner
Ett nationellt helhetsgrepp om vacciner är också ny aktivitet.
Den syftar till att skapa en samordnad och jämlik process för att införa nya vacciner i vården. Nya vaccin ska nå rätt patienter snabbt och effektivt, oavsett var i landet patienten bor.
– Vi tror att vi kommer att få fler vacciner i framtiden. Därför är det viktigt att vi har en ordnad process för att få en mer jämlik introduktion av vacciner, säger Eva Flock.
TBE-vaccination är ett exempel där regionerna gör olika när det gäller subventioner.
Kunskap om att avsluta behandling
En annan nyhet är ett nationellt digitalt kunskapsstöd för hur läkemedel ska sättas ut på ett säkert sätt.
Under året kommer vi det att undersökas vilken information som förskrivare skulle vilja ha.
Det skulle exempelvis kunna handla om hur man trappar ner behandling med antidepressiva läkemedel, berättar Eva Flock och fortsätter:
– Man skulle också kunna titta närmare på äldre och användning av läkemedel. Behöver man alla läkemedel i slutet av livet? Hur länge ska exempelvis en behandling för att sänka blodfetterna, som är en förebyggande behandling, pågå?
Fler kliniska prövningar i Sverige
Handlingsplanen innehåller även satsningar på utveckling och tillgång till nya läkemedel.
En aktivitet fokuserar på så kallade early access-program, sådana innebär som att patienter med särskilda behov kan få läkemedel innan de har fått godkännande.
Exempel finns från andra länder som Sverige skulle kunna inspireras av.
Förenkla kliniska studier
En annan syftar till att förenkla de svenska reglerna för kliniska prövningar, där Sverige enligt branschen tappat mark på grund av nationella särkrav.
– Alla elva aktiviteter är viktiga på sitt sätt. Om mycket av förra året var ett uppstartsår så handlar det nu om att via aktiviteterna kartlägga och se vilka förslag vi kan ta framåt, säger Eva Flock.
