I torsdags beslutade regeringen om den nationella läkemedelsstrategin för 2024-2026 och på måndagen presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) den vid en pressträff.
Visionen i nationella läkemedelsstrategin
Sverige har haft nationella läkemedelsstrategier sedan 2011. Strategierna har återkommande uppdaterats.
I den nationella läkemedelsstrategin för 2024-2026 är visionen, liksom i den föregående, “rätt läkemedelsanvändning till nytta för patienten och samhälle”.
Strategins fokusområden är tre breda och välkända problem- och utvecklingsområden på läkemedelsområdet. Dessa fokusområden är 1/ tillgänglighet till nya och gamla läkemedel, 2/ läkemedelsbehandling och läkemedelshantering samt 3/ utveckling av nya läkemedel, kliniska prövningar.
Några nyheter
Det fokusområde som handlar om läkemedelsutveckling och kliniska prövningar är det enda som inte fanns med i den förra strategin.
Men fokusområdet om tillgänglighet har fått vissa tillägg. Där ingår nu även tillgänglighet till djurläkemedel samt beredskapsfrågorna.
Vid presskonferensen återkom sjukvårdsministern flera gånger till vikten av nationell samordning i läkemedelsfrågorna.
– Regeringen har bestämt sig för att det måste finnas ett nationellt ansvar för allt som gäller läkemedel. Det är mycket viktigt att vi får en nationell överblick av tillgången till och efterfrågan på läkemedel, sa hon bland annat.
Beredskapslager på gång
Acko Ankarberg Johansson framhöll också att vi behöver ökade beredskapslager av viktiga läkemedel, men menade att de måste skapas i lagom takt.
– Det hade varit lätt att bara lägga fram en motion om att alla regioner måste ha sex månaders beredskapslager. Men det som skulle ha hänt då är att det hade uppstått stora läkemedelsbrister, sa hon.
– Nu bygger i stället en region i taget upp sina lager. Det går långsamt, men är det enda sättet för att inte åstadkomma stora problem med läkemedelsförsörjningen.
Vill nyttja farmaceuters kompetens
När det gäller fokusområdet läkemedelsbehandling och -hantering lyfter den nya läkemedelsstrategin bland annat olika frågor om att bättre använda farmaceuters kompetens.
Där vill regeringen bland annat gå vidare med frågan om att införa ett särskilt farmaceutsortiment av receptfria läkemedel, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.
En annan av de frågor som regeringen tänker driva är förslaget om så kallad generisk förskrivning. Det vill säga att man låter förskrivaren skriva recept på den aktiva substansen och att farmaceuten sedan avgör vilket av läkemedlen med denna substans som man expedierar. Där ska ekonomiska aspekter enligt strategin styra.
E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förbereda för införande av sådan förskrivning.
Vill se över förskrivningsrätten
Något annat som regeringen tänker prioritera är att “minska omfattningen av olämplig förskrivning”. Det handlar bland annat om förskrivare som utnyttjar förskrivningsrätten och förmånsrätten för egen vinning.
– Vi måste få bättre koll på dem som förskriver läkemedel utan att arbeta kliniskt, sa Acko Ankarberg Johansson.
– Vi vet till exempel att det förekommer att personer som inte jobbar kliniskt utnyttjar sin läkarlegitimation till att förskriva det som gängen behöver.
Läkemedelsverket samordnar
Liksom tidigare är det Läkemedelsverket och dess Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL, som samordnar arbetet med att förverkliga strategin.
CBL kom nyligen med en lägesrapport om strategiarbetet 2023.
Den strategi som nu börjar gälla arbetades under fjolåret fram i samråd med en rad organisationer och myndigheter, se faktarutan. Dessa aktörer ska nu vara med och genomföra den.
CBL:s kanslichef Eva Flock medverkade vid pressträffen.
– Nu kan vi börja arbetet med nationella läkemedelsstrategin för de kommande tre åren. Jag kommer att träffa aktörerna senare i veckan för att börja identifi8era behov och planera aktiviteter, sa hon.
