Ny metod undersöks för att behandla orsaken till pmds

Ny metod undersöks för att behandla orsaken till pmds

Studie undersöker en progesteronhämmare som idag tas för behandling av myom, för kvinnor med pmds.

9 maj 2017, kl 06:00
0

Annons

"Hur de kvinnliga hormonerna påverkar hjärnan är under-studerat."

Det är substansen ulipristalacetat, med produktnamnet Esmya, som undersöks i en klinisk studie. Ulipristalacetat hämmar både progesteronet och ägglossningen hos fertila kvinnor. Idag är indikationen för läkemedlet myom, det vill säga muskelknutor som kan finnas i eller utanpå livmodern och som kan leda till stora menstruationsblödningar. Kvinnor med myom kan behandlas med substansen för att krympa myomet, för att eventuellt sedan lättare kunna operera bort det.

Tanken att läkemedlet även skulle kunna ha en god effekt mot pmds kom av att patienter spontant rapporterat om att de även upplevt påtagliga förbättringar vad gäller sina premenstruella besvär när de behandlats med ulipristalacetat.

– Vi har ganska mycket på fötterna för att misstänka att pms och pmds beror på progesteron, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, som leder studien. Om man då ger en substans som hämmar progesteronet, så borde det kunna fungera. Det är det vi undersöker i studien.

Rekryteringen av patienter började i oktober. Nu pågår studien i Stockholm, Uppsala och Umeå. Patienterna som rekryteras ska först screenas under en och en halv månad, då de dagligen får fylla i i en mobilapp hur de mår med avseende på humör, depressionssymtom och trötthet. De som uppfyller kriterierna för pmds inkluderas sedan i studien.

– Vi planerar att inkludera cirka 100 kvinnor, berättar Inger Sundström Poromaa.

De som inkluderas får under tre månader antingen ulipristalacetat eller placebo, och får fortsätta att fylla i sina eventuella pmds-symptom i mobilappen. Dessutom kommer en del av deltagarna att genomgå magnetröntgen av hjärnan.

– Hur de kvinnliga hormonerna påverkar hjärnan är understuderat, säger Inger Sundström Poromaa. Därför vill vi också skaffa oss mer basal kunskap. Som forskare vill jag förstå mekanismerna bakom pmds.

Vid magnetröntgenundersökningarna kommer man undersöka volymförändringar av framför allt hjärnans grå substans. Forskarna vill se hur de kretsar som bearbetar känslomässiga reaktioner påverkas av hormonnivåerna.

Undersökningarna ska tajmas så att kvinnorna får genomgå dem när de mår som sämst, berättar Inger Sundström Poromaa. Sedan ska de göras om i slutet av studien. Sedan kan jämförelser göras mellan dem som fått placebo och dem som fått verksam substans.

Samtidigt pågår forskning på en annan behandling av pmds, fast med en ny läkemedelssubstans. Företaget Asarina Pharma, ett bolag grundat av Umeåprofessorn i obstetrik och gynekologi Torbjörn Bäckström, är klara med sin fas IIa-studie för den nya substansen sepranolon. Som Läkemedelsvärlden.se tidigare rapporterat kommer de att inleda en fas IIb-studie i USA, Tyskland, Polen och Sverige under hösten 2017.

– Vi siktar mot samma mål, kommenterar Inger Sundström Poromaa, som även sitter i Advisory Board för den studien. De prövar en substans som hämmar en nedbrytningsprodukt till progesteron och vi prövar en som hämmar själva progesteronet. Man skulle kunna säga att den effekt vi studerar är lite mer generell och deras lite mer specifik.

Annars är den stora skillnaden att sepranolon är en helt ny substans, medan ulipristalacetat redan finns på marknaden, fast för en annan indikation. Den godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för behandling av myom 2012. Substansen är dessutom densamma som finns i ett receptfritt akut-p-piller, fast då i en mycket högre dos. Då fungerar det genom att förskjuta ägglossningen.

Hela studien hoppas Inger Sundström Poromaa kan vara klar 2018–2019. Men det är mycket som ska beforskas innan ett nytt läkemedel mot pmds kan finnas på marknaden. Bland annat måste uppföljningsstudier göras för att se hur läkemedlet fungerar under lång tid.

– Vi vet att progesteronet har en skyddande effekt mot livmodercancer, säger Inger Sundström Poromaa. Studier måste göras för att se om långtidsbehandling med progesteronhämmare kan öka risken för cancer. Vad vi sett hittills så är det svaret nej, men mer forskning behövs.