Metoden har prövats i ett projekt på två apotek i Norrköping och ett i Linköping (se även LMV 5/04 och 9/04). Projektet är ett samarbete mellan Apoteket och Folkhälsovetenskapligt centrum vid landstinget i Östergötland. Arbetssättet utgör ett led i Apotekets strävan att gå från rollen som distributör till att bli rådgivare.
Samtalen fokuserar inte bara på läkemedel utan även hälsa och livsstil i stort. I projektet har metoden framför allt använts gentemot kunder som köper egenvårdsprodukter för att sluta röka. Efterhand har man också börjat inkludera patienter som hämtar ut läkemedel mot hypertoni, diabetes och höga blodfetter. Metoden har tidigare använts i många kliniska studier, och nått störst framgång vid förändring av alkoholvanor.
På kongressen visades en videoupptagning där projektledarna Eva Vegfors, Cemille Özdemir och Birgitta Sahlin Olofsson omväxlande agerade rådgivare respektive kunder. Man presenterade också en kortfattad manual som ska användas i det fortsatta projektarbetet.
I den första delen av samtalet är tanken att analysera patientens beredskap till förändring. Sedan anpassas samtalet till denna grad av beredskap. Först kartläggs patientens kunskapsnivå med en fråga av typen ?Känner du till något om matvanor och högt blodtryck??. Om kunden redan har bra kunskaper kan en uppföljande fråga lyda ?hur viktigt är det att förändra matvanorna??. Rådgivaren kan utifrån detta utröna om samtalspartnern är beredd, osäker eller inte beredd att göra förändringar, vilket blir en utgångspunkt för det fortsatta samtalet. Nyckelbegrepp i den motiverande samtalsmetodiken är öppna frågor, ett empatiskt förhållningssätt, undvikande av argumentation, reflektivt lyssnande och informationsutbyte.
