En ny metod för att snabbt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Den nya metoden kan göra det lättare att skräddarsy patienters antibiotikabehandling.
En kombination av flera antibiotika används ofta mot svårbehandlade bakterieinfektioner. Det som eftersträvas med att kombinera antibiotika är en synergieffekt där de kombinerade medlen ger större verkan än det enskilda medlet och på ett effektivt sätt dödar bakterier. Det finns dock en risk att motsatsen, så kallad antagonism, uppstår vilket innebär att två antibiotika motverkar varandras effekt.
Den nya metoden CombiANT som forskarna i Uppsala nu har utvecklat innebär att interaktioner mellan olika antibiotika kan testas på agarplattor och resultat kan ses på ett dygn. Utgångspunkten var att skapa ett test som går att använda i ett kliniskt laboratorium, berättar Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
– Det finns idag metoder där man testar olika kombinationer av antibiotika, men de är komplicerade och tidskrävande. Den här nya metoden ger samma effekt men på ett snabbare och enklare sätt, säger han.
Kan skräddarsy antibiotikabehandling
Metoden bygger på en så kallad koncentrationsgradient av antibiotika som har gjutits in i en agarplatta skapad med hjälp av en 3D-printad plastskiva. På plattan odlas sedan bakterier som har isolerats från en patient för att se hur bakterierna reagerar på olika kombinationer av antibiotika.
I studien har forskarna undersökt E.coli-bakterier som har isolerats från urinvägsinfektioner. Resultatet visade att olika odlingar av E.coli inte reagerade på samma sätt på en viss antibiotikakombination. En kombination som i de flesta fall gav synergi gav i vissa odlingar motsatt effekt och ledde till att behandlingen blev sämre.
– Med den nya metoden kan man alltså, istället för att anta att det blir samma effekt för alla patienter, testa varje patient individuellt och se hur varje person reagerar på kombinationen av antibiotika, säger Dan I. Andersson.
Metoden gör att man får högre precision i patienters antibiotikabehandling, menar han.
– Den innebär att man kan skräddarsy kombinationsbehandlingen baserat på varje patients bakterier och bestämma vad som är bäst för just den personen.
Enligt honom behövs det inget ny träning eller teknik för att kunna genomföra metoden och han tror därför inte att det borde dröja alltför länge innan den introduceras inom vården.
– Det är svårt att svara på och det är många faktorer som spelar in, men inom ett par år tror jag att vi kan använda metoden på riktigt, säger han.
