Nu finns både antikroppsläkemedel och vaccin som kan ge RSV-skydd. Behandlingarna minskar risken att drabbas av det säsongsbundna RS-viruset (respiratory syncytial virus) som kan ge allvarliga infektioner hos små barn och hos äldre.
Men hur ska vården på ett så exakt sätt som möjligt kunna identifiera de barn som löper allra störst risk för allvarlig RSV-infektion och behöver skyddet bäst?
Forskare i Finland och Sverige har tillsammans tagit fram en prognosmodell som ska göra dessa prioriteringar ännu säkrare.
Begränsad tillgång
Den nyaste av de två antikropparna mot RSV ges i form av en injektion inför säsongen och skyddar i ett halvår. Det nya vaccinet ges i stället till mamman under graviditeten och ger därigenom barnet skydd efter födelsen.
Men, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat, råder det begränsad tillgång på det förebyggande läkemedel som rekommenderas i första hand.
Och vaccinet finns i Sverige än så länge bara tillgängligt hos privata vaccinatörer för den som vill betala hela kostnaden själv.
Rekommendation om RSV-skydd
NT-rådet, regionernas organ för nationellt införande av nya terapier, har utfärdat en rekommendation till regionerna om RSV-skydd. NT-rådet rekommenderar där att vården ger den förebyggande antikroppen Beyfortus (nirsevimab) enbart till barn i den allra sköraste riskgruppen.
Dit hör bland andra mycket för tidigt födda barn.
Rekommendationen bygger på ett kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har utifrån kunskapsläget om barn och RSV gjort en riskgruppsindelning i fyra nivåer.
Studie i Sverige och Finland
Nu publicerar svenska och finländska forskare tillsammans en studie som kan komma att påverka prioriteringarna av RSV-skydd till barn.
Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet, Forskningscentralen för barnsjukdomar på universitetssjukhuset i Helsingfors, Nya barnsjukhuset i Helsingfors och Institutet för molekylärmedicin i Finland.
Den är publicerad av The Lancet digital health.
Ny prognosmodell
I studien utgick forskarna från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått.
I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.
Forskarna analyserade vilka faktorer som ökade risken för att barn behöver sjukhusvård för en RSV-infektion. Med hjälp av denna analys utvecklade de en prognosmodell som de även testade.
Ny kunskap om riskgrupper
Studien bekräftade till stor del tidigare kunskap. Resultaten visade bland annat att risken för allvarlig RSV-infektion är störst hos barn under sex månader. Allra störst risk löper för tidigt födda, barn med vissa medfödda sjukdomar och barn med syskon i förskoleåldern.
Men forskarna hittade även nya riskfaktorer som de byggde in i prognosmodellen.
– Förutom att uppskatta betydelsen av tidigare kända riskfaktorer identifierades bland annat missbildningar i matstrupen samt mindre allvarliga medfödda hjärtsjukdomar som nya riskfaktorer för allvarlig RSV-infektion, förklarar en av forskarna, barnläkaren Samuel Arthur Rhedin vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Hoppas på mer träffsäker prevention
Forskarna hoppas därför att deras prognosmodell ska hjälpa vården att förebygga vårdkrävande RSV-infektioner.
– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.
