Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är en allvarlig sjukdom som försämrar livskvaliteten och kan vara dödlig. Närmare 3 000 personer dör varje år i Sverige av kol. Dödligheten har också legat stilla på samma nivå under lång tid, vilket enligt Hjärt-lungfonden beror på att utvecklingen av diagnostik och behandling går långsamt.
Resultat av en ny studie från Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset kan, hoppas forskarna, leda till enklare och snabbare diagnos av kol. Detta kan i sin tur göra att patienter tidigare får effektiv behandling.
Forskarna har upptäckt att det går att använda prov från nässköljning för att upptäcka kol och bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Studien är publicerad i The journal of allergy and clinical immunology.
Diagnos av kol ofta sen
Hjärt-lungfonden beräknar att mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige lever med kol. Tidig rökdebut är en viktig riskfaktor, men sjukdomen drabbar även andra än rökare. Omkring en femtedel av kol-drabbade har aldrig rökt. Och många lever med sjukdomen utan att veta om det.
Enklare metoder för diagnos av kol kan förhoppningsvis ändra på det. I den aktuella studien fokuserade forskarna på ett cytokin som heter interleukin-26, IL-26. Cytokiner påverkar immunsvar och inflammatoriska processer och just IL-26 har tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar, däribland kol.
Halten av IL-26 är i de nedre luftvägarna förhöjd hos personer med kol.
Analyserade prover från näsan
Men hur är det i de övre luftvägarna, som i näsan? Detta undersökte forskarna i studien av sammanlagt 50 forskningspersoner. Bland deltagarna fanns aktiva rökare med och utan kol samt en kontrollgrupp med friska ickerökare.
Alla fick lämna prover från näsan genom nässköljning. När forskarna analyserade proverna såg de att halterna av IL-26 i näsproverna var högre hos rökande kol-patienter än i någon av de två andra grupperna. Både kolfria rökare och friska ickerökare hade lägre halter.
Kan bidra till läkemedelsforskning
Det fanns även en koppling mellan IL-26-halten i näsan och svårighetsgraden i symtom hos kolpatienterna.
– Detta öppnar för ett enklare sätt att karakterisera kol-patienter utan att behöva undersöka deras nedre luftvägar med metoder som är resurskrävande och innebär medicinska risker, säger läkaren Julia Arebro som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Hon och hennes forskarkollegor menar också att deras resultat är användbara i forskning för att ta fram effektivare behandlingar mot kol.
