Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och inom smittskyddet i Västra Götalandsregionen har i detalj kartlagt det mässlingsutbrott som pågick i Göteborg mellan december 2017 och februari 2018. Studien har publicerats av tidskriften Eurosurveillance.
Sammanlagt konstaterades laboratoriediagnostiserad mässling hos 28 personer under utbrottet. 16 av dem hade tidigare i livet fått minst en dos mässlingsvaccin. Sådan infektion hos vaccinerade kallas genombrottsinfektion.
– Det fenomenet finns för alla infektioner som vi vaccinerar mot. Om det har gått länge sedan man vaccinerades och man utsätts för en stor dos smittämne, så kan det hända att man får infektionssymtom trots vaccineringen, förklarar Lars-Magnus Andersson, docent och senior forskare bakom studien, samt överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra.
Dessutom diagnosticerades sex vaccinorsakade mässlingsfall, hos nyligen vaccinerade personer. De hade låga virusnivåer och spred inte viruset vidare. Symtomen var också betydligt lindrigare än hos ovaccinerade som fick mässling.
– Det är sedan tidigare väl känt att några procent – under fem procent – kan få feber och lite utslag efter mässlingsvaccinering. Under utbrottet vaccinerades många hundra personer i Göteborgsområdet mot mässling, förklarar Lars-Magnus Andersson.
I studien granskades patientjournaler och alla mässlingsfall klassificerades som antingen förstagångsfall, genombrottsfall eller vaccinorsakade infektioner. Sedan har forskarna jämfört kliniska data och virusmängder vid förstagångs- respektive genombrottsfallen.
De såg stora skillnader. Personer som fick en genombrottsinfektion hade både mindre allvarliga symtom och lägre virusnivåer i de övre luftvägarna än ovaccinerade med förstagångsmässling.
Dessutom verkar de vaccinerade som fick genombrottsinfektioner inte ha smittat någon annan under utbrottet. Detta stöder tidigare forskningsresultat som visat att det är mycket osannolikt med smittspridning från personer med en genombrottsinfektion. Något som står i stark kontrast till den mycket höga smittsamheten vid förstagångsmässling hos ovaccinerade.
– När det gäller förstagångsmässling hos ovaccinerade kan det räcka att vistas i samma rum som den sjuka för att själv bli smittad. Så är det inte alls när det gäller genombrottsinfektioner, säger Lars-Magnus Andersson.
Att genombrottsinfektioner sällan smittar beror bland annat på lägre virusnivåer. Något annat som kan bidra är, enligt forskarna, att de med genombrottsinfektion sällan får hosta.
Lars-Magnus Andersson och hans kollegor anser att det är dags att ta till vara kunskaperna om genombrottsinfektionernas låga smittsamhet. De efterlyser förändrade riktlinjer för arbetet med smittspårning.
Nuvarande svenska riktlinjer gör ingen skillnad mellan vanliga mässlingsfall och genombrottsinfektioner. Kring varje individ med konstaterad mässling görs en lika omfattande spårning av personer som denna kommit i kontakt med. De personerna intervjuas och kallas in för provtagning. Flera hundra personer kontaktades exempelvis på detta sätt under utbrottet i Göteborg.
Göteborgsforskarna vill att Sverige ska följa Storbritanniens exempel och införa en mer begränsad smittspårning kring personer med genombrottsinfektion eftersom de är så mycket mindre smittsamma. Den mer omfattande spårningen skulle reserveras för kontaktnäten kring ovaccinerade som fått mässling.
– Det är två vinster med det. Dels slipper vi att i onödan oroa en massa människor som inte utsatts för någon verklig smittrisk. Och dels kan vi fokusera på att hitta och kolla upp dem som verkligen varit utsatta, säger Lars-Magnus Andersson.
Eftersom långt ifrån alla är säkra på om vi har blivit mässlingsvaccinerade eller ej, kräver en sådan förändring provtagningsrutiner för att snabbt skilja de vaccinerade från de ovaccinerade. Studien visade att det går att använda en rutinlaboratoriemetod där man letar efter antikroppar i ett vanligt blodprov.
– Vi har inget exakt förslag på hur de förändrade riktlinjerna bör utformas, säger Lars-Magnus Andersson.
– Men för att tidigt identifiera genombrottsinfektioner föreslår vi en snabb preliminär klassifikation, som kan vara ett stöd för vilka smittspårningsåtgärder som behöver vidtas under ett mässlingsutbrott.
