I Stockholms läns landsting mäter man sedan många år kontinuerligt förekomsten av läkemedelssubstanser i ytvattnet, dricksvattnet och i fisk.
De långa serierna med mätningar är unikt för Stockholm, liksom listan över miljöfarliga eller miljöbelastande läkemedel som landstingets miljöavdelning upprättar.
– Listan ska inte ligga till grund för några medicinska rekommendationer och den har inte någon nationell bäring. Vi har den för att i våra mätningar följa medlen på listan specifikt, säger Johanna Borgendahl, projektledare på Stockholms läns landstings miljöavdelning.
I bedömningen av substanserna har ett drygt tio-tal parametrar ingått, miljöegenskaper som persistens, bioackumulerbarhet, kunskaper som genererats inom det stora forskningsprogrammet Mistra Pharma har vägts in liksom fynden i landstingets och naturvårdsverkets mätningar.
– Vi har också tittat på målen för antibiotikaförskrivningen och läkemedelskommitténs rekommendationer. Men även om läkemedel som till exempel hormoner finns med på Kloka Listan så finns de förstås också med på vår lista eftersom vi vet att de är miljöbelastande, säger Johanna Borgendahl.
För att hamna på listan ska minst två av parametrarna gälla för substansen. När det gäller till exempel hormonläkemedel finns det andra sätt än minskad förskrivning för att få ned halterna i miljön, menar Johanna Borgendahl.
– Vi kan arbeta mycket mer med att sprida information om korrekt kassation av till exempel hormonplåster och – ringar.
På årets lista med 34 olika substanser är ungefär hälften nya jämfört med listan som gällde mellan 2005 och 2010.
– Det beror bland annat på att vi vet mycket mer idag jämfört med när den förra upprättades. Nu har vi till exempel långa serier med mätningar, säger Johanna Borgendahl.
Bland de nya substanserna på listan finns till exempel en del antibiotika som amoxicillin, cefuroxim och ciprofloxacin. Andra substanser är smärtläkemedel som diklofenak, fenatyl och kodein där kodeinet är nytt, däremot har ibuprofen försvunnit från den nya listan.
