Idag finns inga läkemedel som påverkar den underliggande patologin vid Alzheimers sjukdom (AD). Därför är, sedan länge, behovet av nya läkemedel med sjukdomsmodifierande effekt stort.
? Vi har en betydligt bättre grundläggande molekylär förståelse när det gäller AD jämfört med sjukdomar som exempelvis depression och schizofreni. Det pågår nu en lång rad kliniska prövningar inom AD och det finns anledning att vara positiv inför framtiden, säger Hans Basun, forskare vid AstraZeneca och adjungerad professor vid Uppsala universitet.
Vid Alzheimers sjukdom påskyndas nedbrytningen av det transmembrana proteinet APP till ämnet beta-amyloid med hjälp av enzymer (sekretaser). Beta-amyloid klibbar ihop till dimerer och aggregat, som bildar de senila plack i hjärnvävnaden som är typiska för AD och leder till att nervcellerna skadas och dör. Karaktäristisk är också uppkomsten av så kallade neurofibrillära nystan, där huvudkomponenten är proteinet tau.
Denna förklaringsmodell av sjukdomsförloppet erbjuder många farmakologiska angreppspunkter. Forskningen är också bred och mångfacetterad.
Den kanske mest lovande forskningslinjen handlar om monoklonala antikroppar. Antikroppar mot såväl proteinaggregat som olika komponenter i de senila placken utvärderas i kliniska prövningar. De första resultaten från en större antikroppsstudie väntas i vår.
? Läkemedelsindustrin satsar stort och immunterapi är den forskningslinje som ligger närmast klinisk praxis, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.
Vaccinering tycks fungera
Företaget Elan utvärderade för cirka fem år sedan ett vaccin som innehöll betaamyloid tillsammans med adjuvant och gavs intramuskulärt. Studierna fick avbrytas sedan några av patienterna utvecklat hjärnhinneinflammation.
? Efteranalyser har dock visat att många patienter fick en kraftfull positiv effekt av vaccineringen. Det visar att vaccinering troligen är en framkomlig väg, säger Lars Lannfelt.
? Ytterst litet betaamyloid kvarstod i storhjärnans bark hos de patienter som fått vaccinet. Man åstadkom uppenbarligen en snabb rensning. Av någon anledning kvarstod dock amyloid i blodkärlen, säger Lars Nilsson, docent och alzheimerforskare vid Uppsala universitet.
Vid sidan av försöken med antikroppar pågår även vaccineringsförsök, än så länge främst i djurmodeller, med peptider som modifierats i förhållande till Elan-vaccinet.
Förutom huvudspåret immunterapi utvärderas en rad principer och läkemedelskandidater med olika verkningsmekanismer (se faktaruta), varav flera i kliniska prövningar.
Längst fram i racet mot patienterna ligger, enligt Hans Basun, i dagsläget företaget Neurochems kandidat tramiprostat (Alzhemed), som påverkar interaktionen mellan betaamyloid och så kallade glukosaminoglukaner (GAG). Medlet utvärderas nu i fas III-studier.
Även biotechföretaget Myriads sekretashämmare och NSAID-läkemedel r-flurbiprofen (Flurizan) befinner sig i fas III.
? Det är realistiskt att vi har nya läkemedel på banan inom en treårsperiod, säger Hans Basun.