Vid Parkinsons sjukdom används ofta så kallade MAO-B-hämmare, antingen i kombination med L-dopa vid sviktande behandlingssvar, eller som monoterapi för att förskjuta tidpunkten då behandling med L-dopa måste sättas in.
Läkemedelsgruppen blockerar ämnet monoaminoxidas B (MAO-B) i de dopaminerga nervcellernas synapser. MAO-B har en nyckelroll i nedbrytningen av dopamin. Läkemedlet dämpar således den nedbrytning av dopamin som är karaktäristisk för Parkinsons sjukdom.
Även om det bara kvarstår små mängder av kroppseget dopamin får MAO-hämmaren detta att stanna längre i synapsen.
Mer selektiv molekyl
Sedan 1989 har seligilin (Eldepryl) varit den enda MAO-hämmaren mot Parkinsons sjukdom på den svenska marknaden. Nu väntas dock ett nytt läkemedel i gruppen godkännas inom kort ? rasagilin (Azilect).
Lundbeck, som kommer att marknadsföra läkemedlet, hävdar att rasagilin som monoterapi till skillnad från seligilin har en neuroprotektiv effekt. En annan potentiell fördel är att medlet inte ger några amfetaminliknande metaboliter. Det gör seligilin; något som förknippas med biverkningar. Det eventuella kliniska mervärdet i förhållande till selegilin är dock oklart i avsaknad av jämförande studier.
Prövningarna av rasagilin som monoterapi har visat på förbättringar i motoriska symtom och livskvalitet jämfört med placebo.
Som monoterapi är rasagilin ett möjligt alternativ till seligilin, men läkemedlet har också potential som kombinationsbehandling med L-dopa vid avancerad sjukdom. Här är medlet snarare ett alternativ till entacapon (Comtess), dagens standardbehandling i EU-området. I en jämförande studie var rasagilin minst lika effektivt som entacapon när det gällde att reducera så kallade off-episoder.
? På denna indikation tror vi att rasagilin har störst potential, säger Kennet Brysting, vd för Lundbeck i Sverige.
Rasagilin har utvecklats av israeliska forskare i samarbete med läkemedelsföretaget Teva, och godkändes i början av januari i Israel som första marknad.
De vanligaste biverkningarna i prövningarna av rasagilin, som omfattat över 1 600 patienter, var huvudvärk vid monoterapi och oönskade muskelrörelser vid tilläggsterapi i kombination med L-dopa.
