Samtidigt som hela apoteksmarknaden förändras sitter programkoordinatorer på landets fem lärosäten som utbildar farmacevter och funderar över framtiden. Vad krävs egentligen av en farmacevt om tre till fem år? Och behövs det fler eller färre?
– Söktrycket till landets farmaciprogram har inte påverkats nämnvärt den här hösten, förmodligen eftersom omregleringen ännu inte har fått något större genomslag. Men om ett år, när de privata apoteken har börjat dyka upp, kanske vi kommer att se fler sökande, säger Erik Björk, prodekan vid den farmacevtiska fakulteten på Uppsala universitet.
Han och övriga utbildningsansvariga för landets farmaciprogram är överens om att behovet av receptarier kommer att öka framöver, precis som Högskoleverket (HSV) förutspådde i en rapport i våras, på grund av ökade pensionsavgångar och fler apotek. Däremot är det inte alla som delar HSV:s uppfattning om ett framtida överskott av apotekare. Hanna Gyllensten, programkoordinator för apotekarprogrammet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som är av en annan
åsikt.
– Läkemedelsanvändningen och antalet äldre ökar i samhället och samtidigt är problemet med läkemedelsrelaterade hälsoproblem stort. Därför tror jag att både receptarier och apotekare kommer att behövas framöver. Kanske kommer apoteken att fokusera mindre på rådgivning av ekonomiska skäl men i så fall måste läkemedelsanvändarna kunna få den information de behöver på annat sätt – exempelvis från kliniska apotekare på vårdcentraler och sjukhus, säger hon.
Hanna Gyllensten tror också att apotekarnas kvalitetstänkande kommer att tas tillvara inom helt nya branscher, till exempel inom livsmedelsindustrin. Även Hanna Fick, programansvarig för receptarieprogrammet vid Umeå universitet, ser ljust på apotekares kommande arbetsmöjligheter.
– Jag är övertygad om att apotekarkompetensen kommer att efterfrågas på apoteken även i framtiden och jag tror också att kreativa farmacevter kommer att starta egna företag som erbjuder läkemedels-relaterade tjänster som inte finns idag, säger hon.
Flera av de utbildningsansvariga påtalar behovet av vidareutbildning för morgondagens farmacevter, inom bland annat marknadsföring och ledarskap samt klinisk farmaci. Tommy Björk, studiekoordinator i kemi och studievägledare vid Karlstad universitet, nämner till exempel att deras masterprogram i industriell ekonomi förmodligen kommer att bli en intressant fortsättning för några av deras receptariestudenter framöver.
Erik Björk vid Uppsala universitet lyfter frågan om vad som kommer att hända med den internutbildning som hittills skötts av Apoteket AB.
– Det kommer förmodligen att dyka upp fler aktörer som erbjuder den typen av fortbildning och det är möjligt att vissa av dessa kurser kommer att drivas av universitet och högskolor, säger han.
Apotekarutbildningen I Göteborg har nyligen omstrukturerats och i vår kommer studenterna för första gången att läsa en hel termin med valbara kurser istället för en halv, utöver själva examensarbetet. Här finns då bland annat utrymme för kurser i entreprenörskap. Vid Uppsala universitet har apotekarstudenterna motsvarande andel valbara kurser sedan tidigare men där förbereder man sig inför andra justeringar av programmet. Vilka dessa förändringar kommer att bli är något som just nu diskuteras och utreds.
Christer Berg är programansvarig för farmacevtprogrammet vid Högskolan i Kalmar, som från och med hösten erbjuder en receptarieutbildning på distans – något som också finns i Umeå. Han menar att det är svårt att förutsäga vilka krav och förväntningar som kommer att ställas på framtidens farmaciutbildningar.
– Det är så många olika aktörer och instanser som är inblandade i frågan. Det finns en högskoleförordning som man måste ta hänsyn till, Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet kan ha synpunkter på vilken kompetens som skall finnas på ett apotek. Socialstyrelsen i egenskap av den som delar ut legitimationer likaså och därutöver kan apotekskunderna och studenterna själva komma att påverka utbildningarnas innehåll, säger han och fortsätter.
– Apoteksägarnas krav spelar också in. Omregleringen av apoteksmarknaden kan leda till att de anställdas kompetens blir ett konkurrensmedel mellan olika aktörer, vilket kan komma att inverka på utbildningarnas utformning, säger han.
Ulrika I Karlsson, vd för Upool Apoteksbemanning, ett företag specialiserat på uthyrning och rekrytering av apotekspersonal, är inne på samma linje och lyfter fram vikten av kommunikation.
– Apotekskunderna kommer att välja apotek som ser deras behov och värdesätta de farmacevter som är bäst på att förmedla sina kunskaper vidare till dem, och det är dessa som kommer att bli vinnarna på den nya marknaden, säger hon.
