Den 2 juni börjar de nya reglerna för läkemedelsbyten på apotek att gälla. Ett av syftena är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, att minska patienternas kostnader för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånen.
Fler läkemedelsbyten på apotek
De nya reglerna kommer att öka antalet läkemedelsbyten på apotek. Hittills har apoteken varit skyldiga att byta ut läkemedel inom – men inte utom – högkostnadsskyddet. Läkemedlet byts då ut mot det billigaste likvärdiga läkemedlet.
Men nu blir utbyte obligatoriskt även för förskrivna läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Apoteken ska därmed erbjuda patienten att få byta ut även sådana läkemedel. I stället för det förskrivna ska apoteket även då expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet inom förmånen (ofta periodens vara).
En patient som tackar nej till utbyte får stå för hela läkemedelskostnaden själv (alltså inte bara mellanskillnaden mellan det förskrivna och det billigaste).
Även smittskyddsläkemedel – som ju bekostas helt av regionerna – omfattas. De ska enligt de nya reglerna på motsvarande sätt bytas ut till det tillgängliga likvärdiga läkemedel som har lägst pris.
Förre förmånsbegränsningar
En komplikation med de nya reglerna har varit de så kallade förmånsbegränsningarna. En förmånsbegränsning innebär att läkemedlet ingår i förmånen endast för ett visst användningsområde, till exempel en viss patientgrupp. Enligt de nya regler som gäller från 2 juni ska läkemedel utanför förmånen inte bytas ut mot läkemedel som har sådana förmånsbegränsningar.
För att öka antalet läkemedel som det går bra att byta till inom förmånen har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, därför gjort en stor översyn av de läkemedel som haft förmånsbegränsningar.
Översynen ledde till att TLV tog bort eller ändrade förmånsbegränsningarna för sammanlagt 680 läkemedel.
Övergångslösningar
Andra frågor som krävt eftertanke under förberedelserna för det nya utbytessystemet handlar om receptens utformning. De nya utbytesreglerna ställer nämligen delvis nya krav på informationen från förskrivare till apotek. Detta eftersom rätten att byta till ett billigare läkemedel inom förmånen enbart gäller dem som både är förmånsberättigade och som uppfyller villkoren i eventuella förmånsbegränsningar.
För att kunna ta ställning till om kunden ska erbjudas utbyte eller ej behöver farmaceuten på apoteket därför information från förskrivaren om dessa saker. När det gäller smittskyddsläkemedel måste förskrivaren i stället ange på receptet om läkemedlet ska vara kostnadsfritt för patienten enligt smittskyddslagen.
När den nationella läkemedelslistan om tre år är införd fullt ut kommer den att ge automatiskt stöd för överföring av sådan information.
I väntan på detta måste det till övergångslösningar som fungerar i dagens befintliga it-system hos vårdgivare och apotek. E-hälsomyndigheten har också tagit fram sådana övergångslösningar som gäller till 30 april 2023.
Då ska alla aktörer vara anslutna till den nationella läkemedelslistan enligt det senaste riksdagsbeslutet då starten sköts upp ett år.
Besparingar för patienterna
Enligt beräkningar som TLV presenterade i fjol kommer patienterna att spara sammanlagt 83 miljoner kronor på det utökade utbytet. Och utbytet av smittskyddsläkemedel ger en så pass stor besparing för regionerna att även de tjänar på den nya lagen. Regionernas nettobesparing blir enligt TLV sammanlagt över 60 miljoner kronor per år.
– Det här är en viktig reform för patienterna som slipper betala onödigt mycket för sina läkemedel, sade Inger Erlandsson, avdelningschef vid TLV, till Läkemedelsvärlden när beräkningarna presenterades.
För apotekens del har TLV däremot bedömt att den minskade försäljningen av läkemedel utanför förmånen minskar intäkterna med totalt sex miljoner kronor per år.
