I de nya riktlinjerna för tidiga kliniska prövningar, så kallade first in human-prövningar, lägger den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, extra stort fokus på hur upptrappningen av läkemedelsdos sker och hur man sätter maxdos.
Syftet är bland annat att bättre kunna identifiera möjliga risker med nya läkemedelskandidater och hur de kan hanteras, samt att stärka skyddet för de personer som deltar i tidiga kliniska prövningar.
Tidigare i år avled en person och fem personer fick vårdas på sjukhus efter en misslyckad first in human-prövning i franska Rennes. I prövningen, som genomfördes av laboratorieföretaget Biotrial, testades läkemedelskandidaten BIA 10-2474 utvecklad av det portugisiska företaget Bial för behandling av bland annat ångest och rörelsekoordinationsstörningar.
Händelsen har utretts av franska myndigheter och resultaten från utredningarna har haft betydelse i arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna.
– De har varit en del av informationen som har tagits hänsyn till i detta, säger Ulla Wändel Liminga, ämnesområdesansvarig för farmakologi och toxikologi på Läkemedelsverket och delegat i EMAs säkerhetskommitté PRAC.
Den främsta anledningen till revidering av riktlinjerna är dock att de inte har uppdaterats på närmare tio år, och att sättet att göra tidiga kliniska prövningar på har ändrats under tiden. Där man tidigare gjorde separata studier är numera de olika momenten mer integrerade. Tidigare gavs vanligen enstaka, ökande doser av läkemedlet följt av en utvärdering innan man inom ramen för ett nytt studieprotokoll gav upprepade doser.
– Läkemededelsprövningarna har utvecklats så att man numera planerar för både enstaka och upprepade, ökande doser i samma studieprotokoll. Resultaten från dessa analyseras sedan under studiens gång inför att de upprepade doserna ska ges, säger Ulla Wändel Liminga.
– Det innebär att man måste vara lyhörd för de data som kommer fram inom studien och anpassa sig efter dem under studiens gång.
Upplägget gör att mer information kan fås ut inom samma studieprotokoll vilken kan bidra till att data kan samlas in snabbare.
– Samtidigt innebär det mer komplexa studieprotokoll och det kan vara en utmaning att få in och att utvärdera all data, säger Ulla Wändel Liminga.
Även betydelsen av relevanta djurmodeller och andra prekliniska modeller framhålls i de nya riktlinjerna, liksom värdet av resultaten från dessa.
– Det är viktigt att information om farmakokinetik, farmakodynamik och säkerhet från preklinik och tidiga prövningar integreras i den pågående studien, och att man är öppen för att man kan behöva anpassa prövningen efter tidens gång, säger Ulla Wändel Liminga.
De reviderade riktlinjerna är nu ute på remiss med möjlighet att kommentera fram till den 28 februari 2017. Målet är att en slutgiltig version av de nya riktlinjerna ska finnas klar under första halvåret 2017.
