Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda starten av ett nationellt register över donatorer av könsceller för assisterad befruktning, IVF. Socialstyrelsen ska senast 30 maj 2026 lämna förslag på författningsändringar som behövs för att göra registret möjligt.
Tidigare i år berättade Läkemedelsvärlden om en rapport där Socialstyrelsen underströk behovet av ett svenskt register över donatorer av könsceller för IVF. Myndigheten framhöll att det kommer att innehålla integritetskänsliga personuppgifter, men är så viktigt att donatorerna inte bör kunna välja bort att vara med.
IVF med donation allt vanligare
Assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg från en tredje part blir ett allt vanligare sätt att få barn. Enligt siffror för 2021 från Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning föddes det året 593 barn i Sverige efter spermiedonation. Samma år kom 237 barn till världen efter äggdonation och ett 20-tal barn efter donation av såväl ägg som spermier.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter får könsceller från samma donator bidra till barn i högst sex familjer. Syftet är att minska risken för att donationer av könsceller i förlängningen ska leda till inavel och incest. Det är dock mycket svårt att kontrollera att donatorerna och vården följer regeln eftersom informationen om donationerna inte är samlad.
De 25 kliniker i Sverige som erbjuder IVF har alla sina egna förteckningar över donatorerna. En donator kan därför donera könsceller på flera kliniker utan att klinikerna får veta det.
Nationellt register över donatorer kommer
Flera aktörer har sedan länge efterlyst ett nationellt register över donatorer av könsceller. Och de skandaler kring spermiedonationer som medier på senare år avslöjat har satt ytterligare fart på diskussionen.
– Det är angeläget att vårdgivare har möjligheten att ha kontroll över i vilken omfattning enskilda donatorers spermier eller ägg används, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande när Socialstyrelsen för ett drygt år sedan fick i uppdrag att undersöka behovet av ett register.
I det nya uppdrag som kom i dagarna framhåller regeringen just att det primära ändamålet med det beslutade registret är att ”kontrollera att en donator inte ger upphov till barn i fler familjer än vad som är tillåtet”. Registret ska innehålla uppgifter om donatorns identitet, antal mottagare av personens könsceller, antal pågående behandlingar samt antal familjer som fått barn tack vare donatorn.
Finns också gränsöverskridande donationer
En av de aktörer som är engagerade i frågan om IVF och donationer av könsceller är Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Dess ordförande Sven-Eric Söder välkomnar i en intervju i Läkartidningen regeringens beslut att starta ett register.
– Det här uppdraget är väldigt glädjande. Det ligger helt i linje med vår rekommendation, säger han.
En fråga som det nya nationella registret dock inte löser är hur man kan kontrollera könscellsdonationer över nationsgränser. Denna fråga lyfte Smer och de övriga tre etikråden i Nordennyligen i ett gemensamt uttalande.
Där föreslår de en internationell gräns för hur många barn som ska kunna bli till med hjälp av samma ägg- eller spermadonator. Etikråden anser att den gränsöverskridande användningen av könsceller behöver hanteras, bland annat på europeisk nivå.