Depression är den vanligaste orsaken till självmord och självmord är vanligare bland män. Trots det ser vi depression som en typisk kvinnosjukdom!
Den paradoxen ger Birgitta Hovelius, allmänläkare och professor vid Lunds Universitet som ett exempel på när en integrering av genusteorier med biomedicinska forskningsteorier skulle kunna utveckla kunskapen om sjukdomen.
Det är också en av de paradoxer som diskuteras i boken Kropp och genus i medicinen, som Birgitta Hovelius är en av redaktörerna för. Andra exempel kan vara att det främst är kvinnor som behandlas för fetma trots att den är vanligare och farligare för män. Boken är den första för grundutbildningen inom läkar-vårdutbildningarna där de biologiska förklaringsmodellerna integreras i sociokulturella sammanhang. ?Då blir det också synligt att normer och värderingar kring ?kvinnligt? och ?manligt? är skapade och därmed föränderliga?, skriver redaktörerna i sitt förord.
?Speciellt för allmänmedicinare som i sin praktik har ett ben i samhällsvetenskapen är det viktigt med ett genusperspektiv, säger Birgitta Hovelius.
Själv har hon ett ben kvar i praktiken en dag i veckan då hon arbetar som distriktsläkare.
Andra förklaringar
Förenklat kan man beskriva genusperspektivet inom medicinen som att man vill komma bort från fokuseringen på det biologiska könet och också undersöka andra förklaringsmodeller till skillnader i sjukdomsbilder.
Men inom medicinen är man helt inriktad på att finna biologiska förklaringar till de skillnader i sjukdomsbild och beteende som finns mellan könen.
? Sådana behövs förstås också. Man behöver utreda om det finns sådana, till exempel när det gäller behandling med läkemedel eller sjukdomsbild. Men i det man kan kallar könsskillnadsforskning finns en risk att fokusera på skillnader medan likheterna förbigås.
Östrogenkatastrofen
Till exempel trodde man att östrogen skyddade mot hjärt/kärl-sjukdom och att det kunde vara en förklaring till att kvinnor inte drabbades av sjukdomen i samma grad som män.
Det var ju också ett av många skäl till varför kvinnor i klimakteriet skulle behandlas med hormoner. Men nya studier visade att antagandet inte höll.
? Nu borde vi istället tala om östrogenkatastrofen, menar Birgitta Hovelius.
? Det finns beräkningar, publicerade i Läkartidningen, på att 3 400 kvinnor i Sverige kan ha fått bröstcancer på grund av östrogenbehandling under 90-talet. Det är i så fall ytterligare en sorglig historia bland andra, som till exempel Vioxx.
Vid Umeå universitet pågår sedan något år tvärvetenskaplig forskning med genusinriktning på depression.
? Genus borde också vara intressant när det gäller hjärt/kärl-sjukdom som är den absolut enskilt största förklaringen till att män förlorar levnadsår och har kortare medellivslängd än kvinnor.
? En del biologer säger ju nu att könet sitter i hjärnan.
Personligen tror Birgitta Hovelius att också hjärnorna är ganska lika men att vi socialiseras till större skillnader än det var från början.