Idag arbetar cirka 150 personer inom Apoteket med läkemedelsnära tjänster åt landsting och kommuner: Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen, utbildning och information till vårdpersonal, analyser av förskrivning, läkemedelsgenomgångar, arbete i läkemedelskommittéer och terapigrupper, med mera.
Det kommersiella värdet på marknaden är svårt att uppskatta, men överstiger förmodligen 50 miljoner kronor för hela landet.
Trots att Apoteket formellt bara har monopol på detaljhandeln med läkemedel, har de läkemedelsnära tjänsterna halkat in i ett ?nästan-monopol?, ofta ihop med avtalen om sjukhusapoteken.
Motivet för att inte följa lagen om offentlig upphandling (LOU) för de här tjänsterna har varit att det inte finns någon annan än Apoteket som kan utföra tjänsterna. Alltså kan man inte upphandla offentligt och då uppstår heller inte en ny marknad utanför Apotekets värld – en negativ cirkel för den som vill se öppen konkurrens.
– Det har väl varit ?same procedure as last year?. Man gör som man gjort tidigare när de här tjänsterna legat invävda i olika avtal, säger Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen.
Ordnade hearing
Men nu ska det bli ändring på den saken. Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har sagt upp sina avtal med Apoteket och planerar att upphandla tjänsterna. I Region Skåne gäller ett avtal med Apoteket till 2008.
Först ut är VG-regionen som i juni ordnade en hearing i Göteborg för att informera om vilka tjänster man vill ha anbud på och vilka krav som ställs. Ett 40-tal intresserade personer dök upp på hearingen, allt från små egenföretagare till Astrazeneca, Pfizer, primärvården och förstås – Apoteket.
– Konkurrensverket tipsade oss att ordna en hearing, när man nu inte kan slå i Gula sidorna för att hitta leverantörer, säger Hans Ekman.
VG-regionen köper bland annat tjänster från Apoteket för arbetet i de fem läkemedelskommittéerna.
– Vi har funderat på om vi ska anställa egna apotekare, eller fortsätta köpa från Apoteket. Finns det andra som kan tänkas leverera? Och varför köper vi detta utan offentlig upphandling?
Fri från leverantörer
Hans Ekman erkänner att regionen inte följde lagen när man för tre år sedan tecknade de avtal som går ut snart och att det haft betydelse att Sveriges Farmacevtförbund krävt att även läkemedelsnära tjänsterna ska upphandlas.
– Det är klart att man blir påverkad om någon påpekar att vi inte följer lagen. Vi har definitivt uppdraget att följa lagen.
Men det finns också andra skäl:
– Vi har cirka 25 avtal med Apoteket om olika tjänster, främst sjukhusapoteken, och allihop går ut kommande årsskifte. När vi började fundera på hur ska vi hantera den avtalsförhandlingen, kände vi ett behov av att samarbeta inom regionen, säger Hans Ekman.
– Hittills har varje sjukhus tecknat avtal med Apoteket om sjukhusapoteken och varje primärvårdsområde har tecknat sina avtal, så det fanns ett behov av samordning.
Hans Ekman påpekar att det inte måste vara apotekare eller receptarier som åtar sig uppdragen. Läkemedelsgenomgångar vid äldreboenden, kliniker och vårdcentraler kan till exempel specialintresserade sjuksköterskor eller kliniska farmakologer klara lika bra.
Däremot är det knappast aktuellt att släppa in läkemedelsbolagen, av skäl som handlar om trovärdighet och oberoende.
– Obunden läkemedelsrådgivning är ett av våra huvudområden. Att anlita ett företag som levererar varor inom det segmentet skulle vara väldigt svårt. Jag anser att man måste stå fri från leverantörsintressen, säger Hans Ekman.
Nu finns kompetensen
Bodil Ericsson, handläggare i läkemedelsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL), går ännu längre.
– Det här är ju inte läkemedelsbolagens affärsområde. I mina ögon är det totalt uteslutet att de skulle få göra till exempel läkemedelsgenomgångar på äldreboenden, säger Bodil Ericsson.
Hon tror att öppen konkurrens kan sänka priserna på läkemedelsnära tjänster.
– Att vara utlämnad till en leverantör är ett problem för alla som ska handla något. Då har man inte så mycket att sätta emot.
Frågan är då varför landsting och kommuner inte gått ut och upphandlat tidigare.
– Jag vill påstå att vi varit ute och letat ordentligt efter andra utförare, men då har det inte funnits fristående organisationer som kunnat erbjuda rätt kompetens. Vi har hittat läkemedelskonsulenter och produktchefer som startat eget, men de har inte varit kompletta, säger Bodil Ericsson.
Nu anser hon att den kompetensen finns och då är det ?en självklarhet? att göra upphandlingar.
– Vi välkomnar konkurrens, säger Bodil Ericsson, som varit i kontakt med flera landsting i frågan.
– Några av dem, till exempel Halland, håller på och bygger upp en intern organisation med apotekare och receptarier som ska stå för basbehovet. Sen ska man täcka toppar och enstaka, särskilda insatser med externa krafter.
Får inte underprisa
SKL kommer inte att gå ut med rekommendationer till landstingen om hur upphandlingarna bör gå till.
– Nej, vi jobbar inte så. Däremot ska vi ta upp frågan i våra nätverksträffar med folk i landstingen som arbetar med läkemedelsfrågor och diskutera hur vi bäst kan stötta.
Vad är det som säger att ?fria aktörer? gör jobbet bättre än Apoteket?
– Ingenting egentligen. Men jag hoppas att de inte enbart kommer att konkurrera med priset, utan med kompetens och service. Där har Apoteket en jättestor fördel med sin stora organisation som gör det lättare att upprätthålla god service och hög kompetens, säger Bodil Ericsson.
Finns det en risk att Apoteket utnyttjar sin storlek och underprisar för att ta hem uppdrag?
– Nej det tror jag inte på, säger Bodil Ericsson.
– Ägaren staten har gett mycket tydliga anvisningar om hur Apoteket får prissätta och de får inte använda handelsmarginalen för att finansiera andra verksamheter.
Faran att Apoteket skulle ta vinster från handeln för att bekosta konsulttjänster, som då skulle kunna bli oslagbart billiga, avfärdas även av Annema Paus, chef för affärsområdet Avtal inom Apoteket:
– Absolut inte. I avtalet med staten är det synnerligen tydligt att vi inte får göra det. Vi måste hålla isär apotekshandeln och konsulttjänster. Det är därför vi har renodlat våra affärer idag.
Ökat intresse
Annema Paus var en av åhörarna på hearingen i Göteborg och bokade direkt in nya möten med VG-regionen i höst.
– Det var intressant att se vilka som var där. Och regionen redogjorde ju noga för vad de vill upphandla och under vilka förutsättningar, det var också intressanta detaljer, säger Annema Paus.
Hon påminner att den potentiella marknaden är större än den Apoteket har idag. Landstingen gör även en del själva på området, tjänster som Apoteket gärna tar över. Annema Paus tror att totalmarknaden kommer att växa.
– Utbildning är en tjänst som nog kan växa. Och det är ju inte bara landstingen, utan också kommuner och privata företag i vårdsektorn som tillhör målgruppen.
Känner ni er hotade av nya, fria aktörer?
– Nej, vi kommer säkert att tappa en del. På en ökande marknad lär det komma in nya aktörer som gör det vi kan idag. Men vår målsättning är att fortsätta jobba ihop med landstingen och tillhandahålla kostnadseffektiva tjänster, säger Annema Paus.
Hans Ekman konstaterar att intresset för de läkemedelsnära tjänsterna ökat de senaste två åren. Han tror att det beror på att landstingen vill ta ett större ansvar för obunden information och utbildning kring läkemedel. Inte bara för att landstingen har tagit över kostnadsansvaret för läkemedlen från staten.
– Jag tror det beror på etikdebatten och på det nya avtalet mellan landstingen och Läkemedelsindustriföreningen som kom för ett år sen. Och insikten om vilka stora pengar det handlar om och behoven att hushålla på rätt sätt med alla läkemedel.
VG-regionen har ännu inte tagit beslut om upphandling. Vissa av tjänsterna kan komma att drivas av anställda i egen regi, till exempel finns det kliniska farmakologer på Sahlgrenska universitetssjukhuset som uttryckt intresse.
Siktet är dock inställt på en upphandling i höst, så att de nya avtalen kan börja gälla vid årsskiftet.
Fotnot: Läkemedelsvärlden har bett att få se listan över de anmälda till hearingen i Göteborg 7 juni, men VG-regionen vill inte lämna ut den, med hänvisning till den är ett internt arbetsmaterial.