Idag är läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem för farmaceuter på öppenvårdsapotek. Det är de, som möter kunderna, som måste ta smällen när läkemedel saknas.

Det berättar receptarien Aisha Karimi, ordförande för akademikerföreningen vid Kronans apotek.

– Kunderna litar på sjukvården. De tror att läkaren vet vad den gör när de skriver ut ett läkemedel. Sen är det vi som måste berätta att läkemedlet inte finns.

– Det är vi farmaceuter som de avreagerar sig på. Vi får ta reaktionerna och ilskan. Det är inte direkt skoj att bara ta emot alla skit som kommer. Man trycks ner, säger hon.

”Det jobbigaste är skulden”

Aisha Karimi har jobbat i nio år på apotek snart. Hon märker hur rest- och bristsituationerna blivit ett allt större problem för apotekarna i frontlinjen.

Under torsdagen var 1283 läkemedelsförpackningar noterade på Läkemedelsverkets lista över rest- och bristsituationer.

– Det kan vara livsviktiga mediciner som kunden behöver, som hjärtmediciner, lugnande, diabetesmediciner eller ADHD-läkemedel. När vi måste berätta att deras läkemedel inte finns, och att vi tyvärr inte vet när den kommer att finnas i lager, blir det en chock för dem.

Stress och väntetider

Läkemedelsbristerna leder till ökad stress och är psykiskt påfrestande, berättar Aisha Karimi.

– Det är ju inte vårt fel att ett läkemedel saknas. Man det är vi som måste försöka förklara varför för kunden. Samtalen tar tid, kunden kanske blir arg och höjer rösten.

– Samtidigt blir det köer, andra kunder står och väntar på sin tur. Det känns pinsamt och jobbigt.

Besvikna kunder är vardag

Läkemedelsbristerna – och kunder som är besvikna för att de inte får sina läkemedel – har blivit vardag.

– Det jobbigaste är skulden. Man blir ledsen när man inte kan hjälpa kunden, det är ju vårt jobb. Man går hem och mår dåligt, säger Aisha Karimi.

Läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem

Läkemedelsvärlden följde arbetet på Apotek Hjärtat Mariatorget under en dag. Aisha Karimi känner igen sig i reportaget.

Rest- och bristsituationerna leder till mycket extrajobb för apotekarna. De måste söka efter läkemedel på andra apotek, försöka få tag på läkare och diskutera med kunderna.

– Restnoteringarna är en del av de arbetsmiljöproblem vi har idag, säger Aisha Karimi.

Enligt Sveriges Farmaceuter leder restnoteringarna till ett ohållbart läge för farmaceuter. Karin Gummesson, ordförande för apotekssektionen, säger bland annat i ett pressmeddelande att restnoteringarna är enormt tidskrävande och leder till ökad stress.

Svårt få tag på läkare

Ofta kan inte farmaceuterna svara på varför ett läkemedel saknas. Många läkemedelsföretag hemlighåller orsakerna. Det är frustrerande att farmaceuter många gånger inte heller kan ge besked om när ett läkemedel ska finnas igen.

– Man försöker hjälpa kunden ändå. Man kanske ringer läkaren för att byta läkemedel. Men det är ofta svårt att få tag på läkarna. Det enda vi kan göra då är att ta kundens telefonnummer så att vi kan kontakta dem när läkemedlet kommer in igen. Men det här blir förstås en extrasak för oss att komma ihåg, säger Aisha Karimi.

Stöttar varandra

Aisha Karimi tycker att det blivit vanligare att farmaceuterna måste gå in och stötta varandra i mötet med upprörda kunderna.

– En del vill inte acceptera att ett läkemedel inte finns. Då får en kollega hoppa in och berätta att andra apotek kommer att ge samma svar. Att det är lika över hela landet och bara att gå härifrån.

– Men det är klart att arbetsmiljön påverkas.

Tufft vara ensam farmaceut

Att arbeta som ensam farmaceut på kvällen kan vara en utsatt situation, konstaterar Aisha Karimi.

–  Man kanske tänker på att den arga kunden ska komma tillbaka. En del är inte psykiskt friska. Men vi farmaceuter är så självgående och lojala. Man bara hanterar situationen.

Vaknar på natten

Att inte få utföra sitt jobb, att se till att kunden får sitt läkemedel, kan gå ut över fritiden, berättar Aisha Karimi.

– Jag har kollegor som har svårt att koppla av när de kommer hem. Att de vaknar på natten och tänker på en kund de inte inte kunnat hjälpa. Det påverkar återhämtningen.

– Sen vet de att nästa dag kanske det kommer tre kunder till och frågar efter just det där läkemedlet som inte finns.

Vill ha ökad förståelse

Att prata med kollegor och ventilera efter besvärliga kundmöten hjälper.

– Ofta har vi också ett eller två delaktighetsmöten i veckan. Då kan man prata om hur man kan hantera det bättre.

Aisha Karimi önskar sig ökad förståelse bland allmänheten, att rest- och bristsituationerna inte är apotekens fel.

– Det kanske handlar om allmänbildning.

Farmaceuter byter jobb

Aisha Karimi har kollegor som tröttnat på att jobba på öppenvårdsapotek. De byter till jobb med mindre kundmöten.

– Om det beror på bristsituationerna vet jag inte. Men det är tråkigt att personal slutar. Man ska inte behöva byta jobb.