I Umeå ligger avgassvarta snöhögar kvar vid vägarna trots att det är maj, och det är svårt att hitta vårtecken. Fast ett ser jag ? en fjäril.
Kanske kommer just fjärilens blod att ha spelat en avgörande roll för bekämpningen av allvarliga infektionssjukdomar i framtiden.
Innates kontor finns fyra trappor upp i kasern två i Umestans Företagspark. Det är ljust och rent som det brukar vara i företagslokaler. På kontoret arbetar vd:n Sune Rosell och projektledaren Pia Keyser. Hon talar stockholmska och hans dialekt vittnar om att han kommer från Dalarna.
? Jag är egentligen pensionär, men jag vill inte sluta med läkemedelsutveckling, säger Sune Rosell.
Han har på sig en blå kavaj och skjorta och bakom de stora glasögonen skymtar ett par pigga ögon. Han berättar hur företaget föddes.
? Det här bygger på 30 års forskning inom akademin som cirka 100 miljoner kronor investerats i, men vi är det enda läkemedelsföretaget som jobbar med att använda forskningen praktiskt.
Han nickar mot en affisch på väggen där det står Innate Immunity med tjocka bokstäver och ändrar sig.
? En sån här strålande idé kan ju inte bara attrahera umebor, det kanske finns någon annan som håller på med nåt liknande.
Pia Keyser skjuter in att de i sådana fall håller det hemligt.
En ny grupp läkemedel
Resistenta bakteriestammar har gäckat sjukvården i många år. Efterfrågan på nya antibakteriella medel är enorm, men det räcker inte för att läkemedelsföretagen ska satsa. Sune Rosell, som har varit högste forskningschef på Astra, berättar att det endast kommit ett nytt på de senaste 40 åren, linezolid, och det är så dyrt att det knappt används. Dessutom utvecklade bakterier resistens redan innan prövningarna var färdiga.
Innates syfte är att istället för att satsa på traditionella antibiotika skapa en helt ny klass läkemedel ? virulensblockerare. Dessa dödar inte eller hämmar tillväxten av bakterier utan tar bort deras skadliga mekanismer. På det sättet skulle man kunna undgå den selektionsprocess som leder fram till resistenta bakterier.
Som grund till Innates idé ligger Hans G Bomans forskning om medfödd immunitet. Boman undrade hur det kom sig att fjärilar klarar sig trots att de saknar B-celler i försvaret och upptäckte att de mobiliserar peptider med kraftigt antimikrobiell effekt vid infektion. Han prövade sedan att droppa hemolymfa från infekterade fjärilar på bakterieodlingar och märkte att det hämmade tillväxten.
Hans G Boman som hade inlett sin yrkesverksamhet i Uppsala flyttade mot slutet av 60-talet till Umeå. Där byggde han upp en av Europas största mikrobiologiska institutioner och forskningen om medfödd immunitet utvecklades av Bomans doktorander, bland annat Hans Wolf-Watz, Staffan Normark och Dan Hultmark som alla idag ingår i Innates vetenskapliga råd.
Egentligen skulle dåvarande Astra använt forskningen och de hade skrivit ett kontrakt med Hans Wolf-Watz, men sen gjorde företaget en omprioritering och ville inte längre satsa på infektionssjukdomar. Wolf-Watz talade med Rosell som var nybliven pensionär om att de borde göra någonting och i mars 2000 var Innate Pharmaceuticals AB skapat. I forskarlaget som Rosell och Wolf-Watz samlade ihop var de flesta umebor som hade hållit på med den här forskningen inom universitetets ramar.
Rosell och Wolf-Watz annonserade inte efter arbetskraft utan alla de anställda är handplockade. Sammanlagt är de åtta personer på företaget, tre på kontoret och fem i ?inkubatorn? nere vid universitet.
Friare än storföretag
Inkubatorn är en del av universitet som används av bioteknikföretag. I ett rum som kunde vara vilken kemisal som helst arbetar fem personer.
Martina Olofsson läser till molekylärbiolog och gör sitt examensarbete på Innate. Hon säger att hon inte trodde att hon skulle hamna på ett bioteknikföretag i Umeå, kanske är bioteknik något man förknippar med större städer som Stockholm.
Martina är från Örnsköldsvik liksom Henrik Norberg som är organisk kemist. De är båda glada att de arbetar på ett litet företag eftersom de tror att det är friare än om de hade varit på ett större.
? Jag tror att många har som mål att arbeta på ett mindre företag, säger Henrik. Här har vi ett nära samarbete som gör att vi kan hjälpa varandra.
Henrik gick i samma klass som Anna Kauppi som också arbetar på Innate. Anna doktorerar i organisk kemi och hon tycker att det är roligt att hon nu får hålla på med både biologi och kemi.
Hon berättar att hon arbetar med olika bakteriestammar för att ta reda på hur de orsakar cellskada. Det är den mekanism som benämns typ III-sekretion som Innate försöker reda ut. En mängd bakterier använder sig av typ III-sekretion för att injicera sjukdomsframkallande faktorer i värdceller och om man kan finna ett sätt att inhibera ?sprutan?, som de kallar mekanismen, kan man kanske i framtiden bekämpa flera infektionssjukdomar på ett helt nytt sätt. Till exempel orsakas könssjukdomen Chlamydia av mikroorganismer med typ III-sekretion och även de magsjukdomar som beror på Salmonella-, Shigella- och E. Coli-bakterier.
De har redan lyckats att ta fram substanser som inhiberar virulens i provrör och målet är att det ska fungera också på djur och sedan i människor.
Martina tycker att det är kul att arbeta på ett bioteknikföretag för att det är innovativt:
? Forskningen på universitet har hållit på länge, men det vi gör här är nytt, säger hon.
De anställda på Innate har nära kontakt med universitet och menar att det är bra att de jobbar tätt intill den offentliga forskningen.
? Det finns många på universitetet man kan diskutera med som arbetat med det här länge, säger Martina.
EU-stöd
Sune Rosell flygpendlar tre dagar i veckan till Umeå från Stockholm. De andra på företaget bor i Umeå, men Pia Keyser åker ofta till Stockholm för att delta i konferenser och för att gå på Läkemedelsakademins kurser. Hon är molekylärbiolog i grunden, men på Innate jobbar hon mest med projektledning och kontakter.
När jag undrar om det är svårt att driva ett bioteknikföretag i Norrland säger Sune Rosell att det är tvärtom:
? Det hade inte gått i Stockholm. I Umeå har vi flera fördelar, bland annat den forskning som finns här. Och så har vi gratis tillgång till laboratorielokaler via inkubatorn.
? Istället för att köpa en dyr apparat för hundratusen kronor som vi kanske bara behöver en gång kan vi låna den. Det spar massor av pengar som vi kan lägga ner på annat.
Rosell berättar också att Norrland tillsammans med Spanien och Grekland och några till platser i Europa får särskilt regionalt stöd av EU, vilket har underlättat finansieringen. Universitetet, Nutek och SIDA bidrar också med pengar.
? Den enda nackdelen med Umeå är att det saknas folk med erfarenhet från industrin och det är väl därför de inte har gjort sig av med mig, säger Sune Rosell och skrattar.
Men han har inte bara industrierfarenhet. Rosell har förutom att han ingått i koncernledningen i jätten Astra varit professor vid Karolinska institutet i Stockholm.
Under sin tid på KI hann han bland annat skriva en lärobok i farmakologi tillsammans med Bengt Danielsson vid Uppsala universitet och han var också med om att utvärdera flera nya läkemedel. När han gick över till Astra bytte han sida. Istället för att kritiskt granska nya mediciner skulle han vara med om att ta fram dem.
? Att vara professor på KI var fantastiskt, men önskan om att själv vara med om att skapa nya läkemedel tog över.
Han anser att arbetssättet inom industrin och akademin är väsenskilt.
? Här måste vi vara mer fokuserade än vad som krävs inom den akademiska forskningen. Vi kan inte förkovra oss i sidospår.
Tar ni inte tillvara på spinoff-effekter, undrar jag.
? Eftersom vi har ett nära samarbete med universitetet och många av oss även arbetar där kan vi lämna över de sidospår vi finner och eventuellt blir de pek för doktorander där så småningom, säger Pia Keyser.
Ingen fusion på gång
Att jobba på ett litet företag är helt annorlunda jämfört med att vara på ett storföretag.
? Här går det snabbt. Ett beslut som i ett stort företag hade krävt en massa möten och tagit jättelång tid kräver bara ett telefonsamtal för oss, säger Rosell.
? Det är också lättare när alla jobbar mot samma mål som vi gör. I en stor organisation finns det flera grupper och man måste hela tiden argumentera för sin sak för att få pengar. Tänk dig 30 forskningsgrupper som alla naturligtvis tycker att de är bäst. Då förstår du att det uppstår intressekonflikter, säger Rosell.
? Det kan också gå som det gjorde för Hans Wolf-Watz.
Koncernledningen bestämmer att de inte vill satsa längre. Eller så sker en merger som mellan Astra och Zeneca eller Pharmacia och Pfizer. Då läggs allt på is tills ledningen bestämt vilka projekt som är värda att behålla. Man kan inte ha två grupper som håller på med liknande forskning inom det nya sammanslagna storföretaget.
? Vi planerar inte någon merger, säger Sune Rosell med ett leende på läpparna.
Bekämpning av bioterror
Vad gäller forskning är USA föregångslandet.
? Den satsning som görs här är småsmulor jämfört med Förenta Staterna, säger Rosell.
Det verkar som att det kan bli ett samarbete mellan ett amerikanskt bioteknikföretag och Innate. Tillsammans vill de ta fram ett läkemedel mot pest ? samma pest som dödade hela städer under 1300-talet. Idag går visserligen pestbakterien att bekämpa med vanlig antibiotika, men å andra sidan krävs det inte lång tid för skickliga mikrobiologer att ta fram resistenta Yersinia pestis-bakterier.
? Och tänk vilket kaos det skulle bli om en terroristgrupp hävdade att de släppt ut pestbakterier över New York, säger Sune Rosell.
Vid sidan av bland annat mjältbrand och smittkoppor är pestbakterien ett av de sex biovapen som USA rangordar som farligast. Innate kom att syssla med Yersinia pestis-bakterien eftersom Hans Wolf-Watz letade efter en bakterie som både leder till sjukdom hos djur och människa. Att avtalet med Siga Technologies Inc, som det amerikanska företaget heter, går i land kräver att den amerikanska staten betalar eftersom det inte finns någon civil marknad för ett pest-antibiotikum.
Kanske blir det så att ett litet bioteknikföretag i Umeå är med om att bekämpa terrorismen i världen och kanske, kanske kommer Bomans fjärilar att ha spelat en lika stor roll för läkemedelsutvecklingen som Flemings mögel.
Innates mål är dock i första hand att föra forskningen om medfödd immunitet och typ III-sekretion till fas I och att idén sedan ska utvecklas vidare av ett företag som har resurser att göra in vivo-studier.
? Vad händer sen?
? Det vi sysslar med gäller de gramnegativa bakterierna. Vi har planer även för de grampositiva, säger Sune Rosell.
Och jag misstänker att det finns fler idéer bakom de stora glasögonen.
Samuel Lagercrantz