Normalt blodtryck på 60-talet är riskfaktor idag

Den första kontrollerade behandlingsstudien på blodtrycksområdet genomfördes på 1960-talet av Veterans Administration, som förser soldater som stridit på amerikansk sida med fri sjukvård. Studien avbröts i förtid för att skyddseffekterna av läkemedel, jämfört med placebo, visade sig vara så kraftiga att det vore oetiskt att fortsätta.
Sedan resultaten från studien publicerades 1970 har en mängd undersökningar genomförts och den rekommenderade blodtrycksnivån för när det är lönt att behandla med läkemedel har hela tiden sjunkit.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, bör äldre personer inte ha ett tryck som överstiger 140/90 mm Hg. Medelålders och yngre personer bör inte ha ett tryck som överstiger 135/85 mm Hg.
Också nivån för när höga blodfetter bör behandlas har sjunkit.

Många har för högt
Ett totalkolesterol under åtta mmol/liter betraktades på 80-talet som ofarligt. Idag anses ett sammanlagt kolesterolvärde över fem vara för högt.
– I Sverige är det genomsnittliga värdet fem och en halv. Med den rekommendation vi har idag ses 60-65 procent av befolkningen som sjuk, konstaterar Kurt Svärdsudd, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Han säger att det är viktigt att väga nytta mot skada innan medicin sätts in.
– Det medför alltid en risk att behandla med läkemedel och rekommendationen är att ickefarmakologisk behandling bör vara första insatsen.
– För patienter med värden strax ovanför fem som inte har haft hjärtsjukdom kan dock läkemedel gör mer skada än nytta. Föreligger däremot sjukdom samtidigt som totalkolesterolet är förhöjt är de flesta kliniker överens om att man bör behandla med läkemedel.

Gynnar industrin
Lars Werkö, professor som tidigare arbetat på bland annat SBU och Astra, är kritisk till de låga gränsvärdena.
– Jag tycker inte att gränserna är rimliga för de innebär att halva befolkningen borde använda medicin.
Han påpekar att många av de studier som bidragit till att sänka gränsvärdena har finansierats av läkemedelsföretag och att utvecklingen gynnar industrin. Lars Werkö anser inte att det är tillräckligt undersökt ifall det är medicinska behandlingar som gör att vi idag lever längre än tidigare generationer eller om det är ändrade levnadsförhållanden som är huvudorsaken.
– Personer födda på 1950-talet har inte gått igenom krig och depression på samma sätt som personer som är födda på 1910-talet. Förutsättningen för hälsa hos befolkningen ändrar sig successivt.
Kritiker till de låga gränsvärdena pekar ofta på att det är dyrt att behandla en stor andel av befolkningen och att resurser tas från de allvarligt sjuka. Kurt Svärdsudd är tveksam till det resonemanget.
– Det stämmer att förebyggande behandling är oekonomisk. Samtidigt är det svårt att värdesätta effekten av preventiv behandling, alltså något som kanske inträffar. Dessutom är det svårt att värdera liv i pengar.