Nobelpriset i kemi 2024 går till tre forskare med motiveringen att de ”knäckt koden för proteinernas märkliga strukturer”.
Nobelpriset i kemi delas ut av Kungliga vetenskapsakademien och prissumman är elva miljoner kronor.
Den ena hälften av priset går till David Baker, University of Washington i Seattle, USA, ”för datorbaserad proteindesign”.
Den andra delen av priset delas mellan Demis Hassabis och John Jumper vid Google Deepmind i London, Storbritannien, ”för proteinstrukturprediktion”.
Nobelpriset i kemi för proteinupptäckter
Proteiner kallas ibland livets byggstenar. De kontrollerar och driver alla de kemiska reaktioner som tillsammans ger liv. De fungerar exempelvis som hormoner, signalämnen, antikroppar och byggstenar i olika vävnader.
Under Kungliga vetenskapsakademiens presskonferens under onsdagen tillkännagavs pristagarna för Nobelpriset i kemi. Deras upptäckter beskrevs som otroliga och tidigare helt otänkbara.
– Årets ena upptäckt handlar om att bygga egna spektakulära proteiner. Den andra om att uppnå en 50 år gammal dröm; att kunna förutsäga proteiners struktur utifrån deras sekvenser av aminosyror. Båda upptäckterna öppnar för oändliga möjligheter, säger Heiner Linke, ordförande för Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsakademien.
Lyckats med det omöjliga
David Baker prisas för att vara först med att lyckas bygga nya proteiner.
Proteiner består av 20 olika aminosyror. År 2003 lyckades David Baker, med denna byggsats som grund, designa ett nytt protein som var olikt alla kända proteiner.
Efter det har hans forskargrupp tagit fram den ena proteinkreationen efter den andra, bland annat proteiner som kan fungera som läkemedel, vaccin, nanomaterial och minimala sensorer.
David Baker själv var med på distans under presskonferensen och sa:
– Tack så mycket, jag är djupt hedrad. Jag är väldigt upprymd och hedrad.
Pristagaren var också entusiastisk över att få resa till Stockholm tillsammans med sin hustru för att ta emot priset.
Förutspår hur proteiner ser ut
Den andra delen av Nobelpriset i kemi delas ut för banbrytande upptäckter som handlar om att kunna förutspå hur proteiner ser ut.
I ett protein är aminosyrorna sammanlänkade i långa strängar, som veckar sig till en tredimensionell struktur.
Den här strukturen är avgörande för proteinets funktion.
Felveckade proteiner bakom sjukdom
Felveckade proteiner kan orsaka sjukdom. Forskare från Umeå universitet har exempelvis visat att patienter med ALS, Amyotrofisk lateral skleros, har ett felveckat protein i nervsystemet.
Just felveckade proteiner i hjärnan misstänks också ligga bakom exempelvis Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Forskare i Lund tror att just felveckat protein i hjärnans nervceller kan bli en bättre måltavla för behandling av Alzheimers sjukdom än placken mellan cellerna, som Läkemedelsvärlden rapporterat.
Forskare har försökt förutsäga proteiners strukturer utifrån sekvensen av aminosyror sedan 1970-talet. Men det har varit extremt svårt.
Nobelpriset i kemi för gigantiskt genombrott
För fyra år sedan skedde det som nu kallas ett gigantiskt genombrott.
År 2020 presenterade Demis Hassabis och John Jumper en AI-modell kallad Alphafold2.
Med hjälp av den har de kunnat förutspå strukturen för i princip alla de 200 miljoner proteiner som forskare känner till.
– Det här ger enorm påverkan och resultat. Det här är spektakulära framsteg. För att förstå hur proteiner fungerar måste man förstå hur de ser ut, sa Johan Åqvist, professor vid Uppsala universitet under presskonferensen.
Kan förstå antibiotikaresistens bättre
Efter genombrottet har Alphafold2 använts av mer än två miljoner personer från 190 länder.
Det har, bland mycket annat, lett till att forskare bättre kan förstå antibiotikaresistens och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast.
Utan proteiner hade livet inte existerat. Att vi nu kan förutsäga hur proteiner får sin struktur och designa egna varianter gör mänskligheten den största nytta, enligt Kungliga vetenskapsakademien.
