Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 går till forskarna Katalin Karikó och Drew Weissman. De får dela på priset för sina upptäckter om så kallade nukleosidbasmodifieringar. Det var denna upptäckt som möjliggjorde den snabba utvecklingen av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.
“Genom sina banbrytande fynd, som i grunden har förändrat vår förståelse av hur mRNA interagerar med vårt immunsystem, bidrog pristagarna till den oöverträffade hastigheten av vaccinutveckling under ett av de största hoten mot människors hälsa i modern tid”, skriver Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande om pristagarna.
Katalin Karikó mötte skepsis
Biokemisten Katalin Karikó och immunologen Drew Weissman är i dag båda är knutna till Pennsylvania university i USA.
Katalin Karikó är även knuten till universitetet i ungerska Szeged och arbetar också för det tyska läkemedelsföretaget Biontech. Redan på 1990-talet började hon forska för att få fram metoder för att kunna transportera in messenger RNA, mRNA, i mänskliga celler.
Hon mötte länge skepsis. Den etablerade uppfattningen var att det inte skulle gå att ta fram mRNA-vacciner. Detta eftersom injektioner av mRNA startade immunreaktioner som omedelbart bröt ned mRNA:t.
Men Katalin Karikó inledde ett samarbete med Drew Weissman som var intresserad av dendritiska celler. Dessa har viktiga funktioner i immunövervakning och aktivering av vaccininducerade immunsvar.
Lurade immunsystemet
De två forskarna märkte att dendritiska celler känner igen syntetiskt framställt mRNA som en främmande substans, vilket leder till inflammation. Däremot gav mRNA från däggdjur inte samma reaktion.
De gick vidare och tog reda på vad som skilde de två typerna av mRNA och hittade på så sätt ett sätt att komma runt immunförsvaret. De gjorde det genom att byta ut en molekyl i mRNA mot en annan liknande, nukleosidbasmodifiering.
Katalin Karikó och Drew Weissman förstod omedelbart att deras upptäckt hade stor betydelse för att använda mRNA som terapi. Dessa avgörande resultat publicerades 2005, femton år före covid-19-pandemin.
mRNA-tekniken var redo
Intresset för mRNA-teknik började ta fart och under 2010 arbetade flera företag med att utveckla metoden. Man forskade om mRNA-vacciner mot flera olika virus.
När covid-19-pandemin bröt ut var tekniken redo. Två mRNA-vacciner som får kroppens immunförsvar att bygga upp immunitet mot covidvirusets så kallade spikeprotein utvecklades i rekordfart.
Skyddseffekter på omkring 95 procent rapporterades, och både vaccinet från Pfizer/Biontech och det från Moderna blev godkända redan i december 2020.
Överväldigad pristagare
Vid tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 berättade Nobelförsamlingens ordförande Thomas Perlmann att han hunnit tala med båda pristagarna.
Båda har redan, som Läkemedelsvärlden rapporterat, hunnit få en rad andra prestigefyllda priser för sin upptäckt. Det har också spekulerats länge om att de skulle få Nobelpriset.
– Jag frågade Katalin Karikó om hon verkligen var förvånad över att bli tilldelad Nobelpriset och tänkte att hon kanske inte var det, berättade Thomas Perlmann vid tillkännagivandet.
– Men hon sade att hon var helt överväldigad och mycket glad.
Räddade liv
Den första frågan från de församlade företrädarna för mediekåren handlade om hur stor betydelse mRNA-vaccinerna verkligen kan sägas ha haft. De har ju inte stoppat covid-19, menade frågeställaren.
Frågan gick till professor Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi och ledamot av Nobelförsamlingen som utser pristagarna.
– Det är svårt att helt stoppa ett virus. Men det viktiga är att upptäckte möjliggjorde att vi fick fram effektiva vacciner så snabbt, sa hon.
– Det räddade många liv.
Den prissumma de två pristagarna delar på är elva miljoner kronor.