Annons

Njurstudier ger bättre behandling till diabetiker

Två nya studier visar att angiotensin II-antagonisterna irbesartan och losartan är njurskyddande hos patienter med hypertoni och diabetes. Men det är osäkert om de är bättre än ACE-hämmarna.

19 jun 2001, kl 18:30
0

Annons

Den 19 maj presenterades IDNT- och Renaal-studierna på det amerikanska hypertonisällskapets (ASH) möte i San Fransisco. Studierna visade att de båda angiotensin II-antagonisterna irbesartan och losartan bromsar försämringen av njursjukdom hos patienter med typ 2-diabetes och hypertoni, med samtidig njurpåverkan i form av kreatininstegring och proteinuri.
Irbesartan och losartan jämfördes mot placebo och läkemedlen lades ovanpå konventionell blodtryckssänkande terapi. I IDNT-studien inkluderades även en arm där patienterna fick amlodipin.

Studierna visade liknande resultat. Båda minskade risken för primär endpoint, vilken var en kombination av fördubblat serumkreatinin, dialyskrävande uremi och död. I Renaal minskade den relativa risken med 16 procent. I IDNT minskade den relativa risken med 20 procent jämfört med placebo och med 23 procent mot amlodipin. Dessutom visade Renaal-studien att losartan bromsade försämringen till dialyskrävande uremi. Alla skillnader var signifikanta.

Viktig patientgrupp
Båda studierna är accepterade för publicering i New England Journal of Medicine till hösten och det är först då som studierna verkligen kan bedömas. Men vid presentationen i San Fransisco var de flesta röster positiva.

? För patienter med typ 2-diabetes och proteinuri är det givna läkemedelsvalet en AII-blockerare, sa Michael Weber, från University of New York Downstate Medical Center i Brooklyn i New York, som satt i panelen när studierna presenterades.
Att det är en viktig patientgrupp råder inga tvivel om. Runt 30 procent av diabetikerna råkar ut för komplikationer på grund av sin diabetes och i HOT-studien som presenterades för några år sedan visades att just diabetiker vinner på ett lågt blodtryck.

? Det viktigaste hos den här patientgruppen är att hålla trycket nere. IDNT och Renaal stärker tesen att vi ska behandla diabetiker ännu tuffare än vi gör i dag, säger Stig Attvall, docent vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Nådde inte målblodtrycken
Båda studierna var liknande i sina upplägg, nästan lika många patienter, 1 715 i IDNT och 1 513 i Renaal, och samma primära endpoint. I Renaal följdes patienterna i medeltal 3,4 år, i IDNT 2,6 år.

? Skillnaden i studierna är hur länge patienterna följdes upp, att Renaal bara jämfördes mot placebo men att IDNT även jämfördes mot amlodopin och att det var färre patienter i Renaal. Men jag vill se de publicerade studierna innan jag kan uttala mig hur det kan ha påverkat resultaten, säger Lars Weiss, överläkare vid Centralsjukhuset i Karlstad.

? Värt att notera är också att man inte riktigt kom ner i de målblodtryck man hade satt upp.

Han tycker ändå att studierna ger övertygande dokumentation som stärker AII-antagonisternas effekter över ACE-hämmarnas för hypertoniker med samtidig diabetes och begynnande njursjukdom. När studierna väl publiceras ser han det som troligt att riktlinjerna för hur dessa patienter ska behandlas skrivs om.

? Här har vi starka resultat från 3 200 patienter med etablerad njursjukdom, det finns inga andra studier som visar det. Den dokumentation som finns för ACE-hämmarna är från 400 patienter.

? Det är lite intressant att notera att studierna egentligen är kopior av Lewis studie på captopril från 1993 som till stor del ligger till grund för ACE-hämmarnas dokumentation.

Kritik mot studierna
Bland den kritik som redan har riktats mot studierna är att jämförelsen inte gjordes mot ACE-hämmare. De har viss dokumentation inom området men framför allt stor klinisk användning.

? Men det finns ju ingen inom industrin som vill sponsra en studie som jämför med ett preparat vars patent snart går ut, säger Lars Weiss.

Previous article Farmaceut överklagar ansvarsnämndens varning
Nästa artikel MS-läkemedel jämförda