Nitrendipin halverade demens

Hösten 1997 uppmärksammades den så kallade SYST-EUR-studien. Den avbröts i förtid efter att aktivt behandlade patienter i avsevärt lägre omfattning drabbades av stroke jämfört med dem som fick placebo (se till exempel Läkemedelsvärlden nr 10-1997, sidan 6). Det i huvudsak använda läkemedlet i studien var kalciumantagonisten nitrendipin.
Materialet i studien har nu analyserats med avseende på demens. Sedan tidigare vet man att systolisk hypertoni ökar risken för demens hos äldre.
I analysen ingick 2 418 patienter över 60 år, varav 1 180 randomiserades till placebo och 1 238 till aktiv behandling, som i första hand bestod av nitrendipin (i andra hand enalapril och i tredje hand hydroklorotiazid). Inga visade tecken på demens, det systoliska blodtrycket var 160?219 mm Hg och det diastoliska under 95 mm Hg.
I placebogruppen inträffade 21 fall (varav 15 Alzheimer) av demens och i den aktivt behandlade 11 fall (varav 8 Alzheimer). Omräknat per 1000 patientår inträffade 7,7 demensfall respektive 3,8 ? en halvering av risken.
Författarna konstaterar att incidensen av demens var låg, något som kan bero på att det skedde en selektiv rekrytering av relativt friska individer till studien. I den populationsbaserade studien EURODEM var incidensen 10 demensfall per 1000 patientår. De antar att det vore troligt att skillnaden mellan placebo och aktiv behandling blivit större om studien hade pågått hela den ursprungligen planerade tiden.
Författarna för fram hypotesen att nitrendipin har en trolig verkan på centrala nervsystemet eftersom substansen passerar blod-hjärnbarriären och minskar omsättningen av signalsubstanser, av vilka låga nivåer är förknippade med demens. I försök på råtthjärna har det konstaterats att nitrendipin binder till områden i hjärnan som påverkas av Alzheimers sjukdom. 
The Lancet 1998;352:1347-51