I måndags och tisdags samlades beslutsfattare och experter från många EU-länder till ett högnivåmöte om antibiotikaresistens på Arlanda.
Läkemedelsvärlden intervjuade socialminister Jakob Forssmed om hans intryck efter mötet.
– Det var god representation från i princip alla EU-länder. Dessutom tycker jag att det är positivt att det finns ett intresse för de svenska initiativen mot antibiotikaresistens. Vi fick ett kvitto på att vi ligger i framkant. Det gav mig och andra råg i ryggen att fortsätta arbetet, säger han.
Antibiotikaresistens är en ödesfråga som kräver kraftsamling och samarbete mellan världens alla länder, poängterar han.
– Mitt syfte med mötet var att öka trycket i frågan och få länderna i startgroparna ordentligt inför EU-initiativen som kommer under våren och som vi ska förhandla från svensk ordförandeskapssida. Jag vill att alla länderna har frågan starkt på näthinnan.
Vad på mötet blev du mest förvånad över?
– Kanske inte förvånad. Men världen har tagit en del initiativ och ändå är det så otillräckligt det vi gör globalt. Bakterierna är just nu smartare än vad vi är. Deras förmåga att bli resistenta är bättre än våra motmedel, säger Jakob Forssmed och fortsätter:
– Var sjätte sekund dör en människa i världen på grund av antibiotikaresistens.
”Modern sjukvård står på spel”
Att få fram nya antibiotika och behålla de alternativ som finns kvar var en kärnfråga på mötet.
– Det är en enorm hälsoutmaning.
Lyckas världen inte lösa ödesfrågan kan bland annat rutininoperationer och cancerbehandlingar bli både omöjliga att utföra och rent livsfarliga.
– Modern sjukvård står på spel. Vi måste klara av det här.
– Sverige satsar en del på forskning. Andra länder måste göra det. Men då gäller det att vi får upp trycket i frågan. Vi klarar oss hyggligt idag, men utvecklingen är katastrofal.
Den vanliga marknadslogiken för läkemedel fungerar inte när det gäller nya antibiotika.
Måste hitta nya betalmodeller
Ett väldigt stort fokus på konferensen var diskussionen om att hitta nya betalningsmetoder och affärsmodeller, berättar Jakob Forssmed. Att betala för något annat än försäljningen av varje enskild antibiotikaprodukt.
– Vi behöver att läkemedelsföretagen tar fram dem men de ska användas så lite som möjligt. Då blir det inte lönsamt för företagen och antibiotika försvinner från marknaden.
I Sverige har det i ett pilotprojekt under några år testats att med nationell upphandling med vissa läkemedelsföretag som möter kriterierna betala dem för att de åtar sig att leverera antibiotika med 24 timmars varsel till sjukhusen.
– Den väckte extremt stort intresse. Den har börjat kallas för “Netflixmodellen”, det är on demand, du betalar för att tjänsten finns och inte antalet timmar du tittar, eller i det här fallet antibiotika.
Netflixmodell gav nya antibiotika
Netflixmodellen som Läkemedelsvärlden rapporterat om, fick lovande resultat. Den ska utvärderas i maj.
– Vi har fått tillgång till en rad antibiotikum tidigare som inte funnits i Sverige, säger Jakob Forssmed.
Under mötet diskuterades Netflixmodellen som ett alternativ till EU-kommissionens idé om vouchers.
Det är en slags förlängt patent till läkemedelsföretag som förbinder sig att utveckla nya antibiotika.
– Många medlemsstater har invändningar och tror att det kommer bli dyrt. Därför väckte Netflixmodellen intresse, eftersom det är ett annat sätt att jobba.
Internationellt måste många länder arbeta mycket mer aktivt med förskrivning av antibiotika. Det är väldigt mycket en fråga om försskrivningskultur, menar Forssmed.
– Man går till sin läkare och det är helt enkelt så att man vill gå ifrån sin läkare med ett recept i handen. I Sverige har vi jobbat aktivt i väldigt många år med vårt Stramaarbete. Men internationellt finns det en stor läxa att lära kring detta.
Sverige går före många andra länder
Även om även Sverige har allvarliga och ökande problem så ligger vi ändå relativt bra till internationellt. Inte bara Netflixmodellen inspirerade andra under mötet, utan även Strama som Läkemedelsvärlden löpande rapporterar om.
På vilket sätt har Sverige föregångsidéer?
– Stramaarbetet, exempelvis, att läkare utvärderar varandra sinsemellan, inte överförskriver och följer upp. Det är väldigt ovanligt och något jag märker röner väldigt stort intresse. Därför har vi nu försök att översätta arbetssättet för att göra det tillgängligt för andra länder. Vi har exempelvis gjort en app,
Pandemin visade också vikten av god att vårdhygien minskar smittspridning.
Men det brådskar att hitta sätt att bromsa den skenande antibiotikaresistensen.
– Vi har inte alls så mycket tid. Det kommer aldrig att få en slutlig lösning men vi måste vända utvecklingen. Världen måste enas om detta och det måste ske senast FN-mötet 2024, avslutar Jakob Forssmed.